# ID: svediakorp-gov459753
# author: Pedro Guerreiro (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 321
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Vi hoppades få höra något nytt från kommissionen.
Vi hade hoppats på praktiska åtgärder uppbackade av lämpliga, akuta resurser för att genomföra viktiga förslag som lades fram i parlamentets resolution av den 6 september.
Men det vi fick höra var i stället mer av samma prat och försök att försvara det som är oförsvarbart.
Låt oss göra en tillbakablick.
Den 1 januari ledde liberaliseringen av textil- och konfektionssektorn till en mycket kraftig ökning av importen till EU.
Barrosokommissionen hade varnats för de allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenserna för länder som Portugal och för det trängande behovet av att aktivera skyddsklausulerna i handelsavtalen.
Trots detta dröjde det ända till den 6 april innan kommissionen tillämpade dessa klausuler, om än med en urvattnad effekt.
Det dröjde sedan till den 17 maj innan kommissionen inledde samtal om endast två kategorier av textilprodukter, vilket ledde till att ett avtal presenterades den 10 juni, som i stället för att sträva efter att frångå användningen av skyddsklausuler innehöll en mängd fällor.
På grund av att det inte fanns några regler om genomförandet dröjde det på nytt innan avtalet trädde i kraft, vilket skedde den 20 juli.
Detta gjorde att EU: s stora multinationella importföretag och återförsäljare fick tid på sig att undergräva de importgränser som avtalats i juni.
I september gav kommissionen efter för de stora multinationella företagens önskan och den här gången agerade den snabbt och påskyndade beviljandet av miljontals textil- och konfektionsartiklar.
Därmed bröt den mot det den själv hade avtalat.
Sensmoralen i denna historia är att de som har vunnit på liberaliseringen av textil- och konfektionshandeln är de stora importföretagen och återförsäljarna.
Det är de som har ökat sina vinstmarginaler till ännu mer obegripliga nivåer.
Förlorarna är EU: s textilindustri, arbetstagarna och de tusentals mikroföretagen och små och medelstora företagen.
