# ID: svediakorp-gov459741
# author: László Kovács, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,286
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Europeiska unionens textil- och konfektionssektor är och förblir en viktig del av den europeiska industrin och det europeiska samhället.
Siffrorna talar för sig själva: cirka 2,5 miljoner anställda, cirka 4 procent av EU: s BNP.
Arbetstillfällena inom sektorn har dock minskat kraftigt under de senaste åren.
Det är oundvikligt i en allt öppnare världsekonomi, men det är ingen tröst för arbetstagaren som förlorat sitt jobb.
Kommissionens och Europeiska unionens roll är att tillhandhålla en förutsägbar ram för EU: s producenter och importörer i den öppna ekonomin.
Denna ram måste dock vara en kompromiss mellan mycket olika mål.
Å ena sidan måste vi fortsätta att skydda vår industri från otillbörliga handelsmetoder, och det kommer vi att göra.
Om det förekommer verkligt oförutsägbar och ökad import bör Europeiska kommissionen dessutom vara beredd att ge Europeiska unionens textil- och konfektionsindustri tillfälliga lättnader, utan att för den delen försumma andra aktörers intressen, till exempel importörernas, återförsäljarnas och distributörernas eller de utlandsbaserade företagens intressen.
Å andra sidan måste vi respektera våra åtaganden gentemot Kina och hjälpa landet att bli en ansvarsfull WTO-medlem.
Kina har rätt att utnyttja sina relativa fördelar och sitt medlemskap i WTO, under förutsättning att landet inte ägnar sig åt otillbörliga handelsmetoder.
Samtidigt måste de hantera sin integrering i den globala världsekonomin med minsta möjliga störningar i handeln.
Detta är vad vi har kommit att kalla för ” en smidig övergång ”.
Grunden till den nuvarande situationen för textil- och konfektionsindustrin lades för ett decennium sedan.
Det beslutades under Uruguayrundan att vi gradvis skulle avskaffa de kvarvarande kvantitativa importrestriktionerna för textil- och konfektionssektorn, och att de sedan skulle vara borttagna helt till den 1 januari 2005.
Övergångsperioden sträckte sig alltså över ett decennium.
Få kunde dock förutse i vilken omfattning och med vilken hastighet Kina skulle avancera i denna sektor.
Det finns ett behov av att skapa en positiv miljö för den internationella handeln med textil- och konfektionsvaror efter det att textil- och konfektionsavtalet har slutat gälla.
Europeiska unionens textil- och konfektionssektor har redan visat att den kan anpassa sig till svåra situationer och att den har förmågan att konkurrera.
Man bortser ofta från att Europeiska unionen fortfarande är världens näst största exportör av textil- och konfektionsvaror.
Det stämmer inte med uppfattningen hos dem som anser att globaliseringen och Kinas och framförallt Indiens uppgång har lett till att den europeiska marknaden översvämmas av lågprisvaror.
Sanningen är att Europeiska unionen kan konkurrera globalt, men att det innebär en process av omstrukturering där vi utnyttjar våra egna starka sidor, inte andra länders.
Vi bör fokusera på innovativa och högteknologiska textilprodukter med mervärde, för där är vi starka.
Men det krävs också att andra länder, inte minst de länder som har den mest konkurrenskraftiga exporten av textil- och konfektionsvaror, öppnar sina marknader för utländsk konkurrens.
Det är därför de nuvarande förhandlingarna i Doharundan är så viktiga.
Kina måste fullfölja de åtaganden landet gjorde när det anslöt sig till WTO.
Då accepterade landet formellt att importländerna kunde tillämpa speciella skyddsåtgärder för textilprodukter om importen från Kina skulle öka mycket snabbt och skada industrin i importländerna.
Det gällde inte ensidiga åtgärder.
Europeiska unionen och Kina ingick ett förnuftigt och balanserat samförståndsavtal den 11 juni 2005.
Detta avtal var resultatet av månadslånga, tålmodiga och svåra förhandlingar som hade som mål att ta itu med det här problemet genom att förhandla med Kina, i stället för att ta till ensidiga skyddsåtgärder som oundvikligen skulle ha fått negativa återverkningar.
Framför allt medger avtalet att Europeiska unionen och Kina fokuserar på en mer positiv handelsagenda och även på det fortsatta uppbyggandet av ett starkt handelssamarbete och ekonomiskt partnerskap inom textil- och konfektionssektorn.
Jag vill påminna om att detta samförståndsavtal ger den europeiska industrin ett andrum, alltså extra tid att anpassa sig.
Det skapar även en förutsägbar och säker handelsmiljö för Europeiska unionen och Kina, där textil- och konfektionssektorn ger företagen, dvs. både tillverknings- och importindustrin, mer tid att planera sina investeringar och anpassa sig.
Det ger tillfälligt skydd åt många sårbara och fattiga länder på den europeiska marknaden och vi undviker en omfattande handelstvist med Europeiska unionens näst största handelspartner.
Vi har kommit så långt det gick med Kina i fråga om överenskommen begränsning av deras export, mot bakgrund av deras och våra WTO-åtaganden.
Den 5 september beslutade Europeiska unionen och Kina att finjustera tillämpningen av samförståndsavtalet genom överenskomna protokoll.
Protokollen skulle lösa de brådskande problemen med de varor som överstiger de överenskomna nivåer som anges i avtalet och som levererats efter den 13 juli, dagen efter det att förordningen om genomförande av samförståndsavtalet från den 11 juni trädde i kraft.
Dessa överenskomna protokoll trädde i kraft den 13 september, vilket gjorde det möjligt att utfärda nödvändiga importlicenser och frigöra de varor som inte fick föras in i Europeiska unionen på grund av kvantitetsbegränsningarna.
Genom protokollen och i den goda samarbetsanda som etablerats med Kina sedan samförståndsavtalet från juni, har båda parter beslutat att dela bördan i den överenskomna lösningen.
Hälften av den mängd varor som stoppats kunde frigöras genom förtida överföringar från 2006 års överenskomna begränsningar, plus överföringar mellan olika kategorier för 2005.
Den andra hälften frigjordes genom Europeiska unionens ensidiga ökning av importen för 2005.
I Lucasbetänkandet, som vi kommer att diskutera senare, uttrycks oro över samförståndsavtalets genomförande, som stört både detaljhandels- och importföretag.
Kommissionen har agerat omsorgsfullt och öppet i genomförandet av samförståndsavtalet.
Vi måste komma ihåg att det i detta fall handlar om unika volymer inom beklädnadsbranschen, som skapar oförutsägbara effekter.
De svårigheter som uppstår i övergångsfasen när samförståndsavtalet genomförs bör inte dyka upp igen, tack vare ett bättre bevaknings- och kontrollsystem.
Om problem ändå uppstår i framtiden kommer kommissionen snabbt att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att samförståndsavtalet och de kompletterande, godkända protokollen från den 5 september respekteras.
Men vi insisterar på att importföretag från och med nu måste se till att de leder sina verksamheter i enlighet med rådande EU-bestämmelser och att de kontrollerar att de kvantiteter som är tillgängliga håller sig inom överenskomna begränsningar.
Om vi blickar framåt har den europeiska industrin en period på ytterligare två och ett halvt års förutsägbarhet, åtminstone när det gäller de varor och produkter som omfattas av samförståndsavtalet.
Utmaningen för den europeiska industrin är nu att utnyttja denna period maximalt och på så sätt anpassa sig till den nya konkurrenssituation som uppstod för tio år sedan.
Utmaningens svårighet för branschen bör tas på allvar, speciellt i de sektorer där Kina med sin billiga arbetskraft gör det oerhört svårt att konkurrera.
Kommissionen vet vilka svårigheter sektorn har och kommer att fortsätta sitt arbete på flera andra handelspolitiska områden för att tillhandahålla bästa tänkbara förutsättningar för industrin att lyckas i den nuvarande konkurrensmiljön.
Våra prioriteringar är bland annat att säkerhetsställa bättre och effektivare tillgång till marknaderna i tredje land, särskilt genom förhandlingarna inom utvecklingsagendan från Doha, men även via bilaterala kontakter och kamp mot bedrägerier, varumärkesförfalskning och piratkopior.
Vi kommer även att reagera på anklagelser om otillbörliga handelsmetoder när vi bedömer det motiverat.
Dessa och flera andra åtgärder undersöks för närvarande av högnivågruppen för textil och konfektion.
Kommissionen är fast besluten att ge ny kraft åt de åtgärder som är avsedda att hjälpa industrin igenom denna övergångsperiod.
