# ID: svediakorp-gov459696
# author: Charles Tannock (PPE-DE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
En av de insatser här i parlamentet som jag är mest stolt över är att för tre år sedan ha varit med och grundat den informella tvärpolitiska gruppen.
Sedan dess har Indien gått stadigt framåt och är nu en strategisk partner till EU, något som jag varmt välkomnar.
Indien fortsätter att vara en stabil sekulär demokrati, vilket därigenom motbevisar den kinesiska ståndpunkten att ett lands storlek är ett hinder för demokrati och mänskliga rättigheter.
Det sjätte toppmötet mellan EU och Indien i New Delhi den 7 september, där Europeiska rådets ordförande Tony Blair, kommissionens ordförande José Manuel Barroso och premiärminister Manmohan Singh deltog, blev en stor framgång i och med undertecknandet av den gemensamma handlingsplanen för ett strategiskt partnerskap mellan EU och Indien.
Enligt handlingsplanen ska en högnivågrupp tillsättas för att studera olikheter i fråga om immateriell äganderätt, antidumpning och icke-tariffära handelshinder.
Det ligger med all säkerhet i Indiens intresse att delta i WTO: s förhandlingar för att sänka protektionistiska handelshinder, i synnerhet när det gäller tjänster såsom redovisning, juridik och ekonomi, eftersom detta skulle frigöra handeln och generera större investeringsflöden.
Indien har för närvarande en medelklass som består av 220 miljoner människor, och handelsvolymerna mellan EU och Indien uppgick under förra året till 35,37 miljarder US-dollar, en siffra som stiger med förvånansvärda 20 procent per år.
Indien köpte nyligen upp Airbus, och i mitt hemland utlokaliseras teletjänster och till och med hälso- och sjukvårdstjänster till Indien, vilket jag – till skillnad från min UKIP-kollega – välkomnar.
Men fortfarande står Indien endast för 1,5 procent av EU: s utrikeshandel, vilket kan jämföras med att EU står för omkring 20 procent av Indiens utrikeshandel, så tillväxtpotentialen fortsätter att vara väldigt hög.
Mer skulle kunna göras för att underlätta det så kallade ” leveranssätt 4 ”, fri rörlighet för yrkesutövare – i synnerhet forskare – och som tidigare nämnts deltar Indien numera i Galileoprojektet.
Jag stod för det ändringsförslag till betänkandet där jag begärde att Indien skulle garanteras en privilegierad ställning i utbytet av information med Europol för att bekämpa terrorismen.
Jag är glad över att detta togs upp under toppmötet.
Slutligen tackar jag Indien för att man trots protesterna från kommunistpartiet röstade med Förenta staterna och EU om en IAEA-resolution om Irans kärnenergiprogram.
Indien förtjänar en egen delegation i Europaparlamentet.
