# ID: svediakorp-gov459673
# author: Elisabeth Schroedter, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 242
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vi är eniga i vår kritik av den oroväckande utvecklingen i vårt grannland.
En diktatur utan respekt för mänskliga rättigheter eller demokrati håller på att systematiskt installeras inför våra ögon.
Denna enighet utsträcker sig även till kommissionen och rådet.
Vi måste slutligen skrida till handling och använda alla medel som står till vårt förfogande för att främja demokrati och pluralism i Vitryssland.
Dessa var kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldners ord.
Jag är dock inte nöjd med vad som hittills gjorts.
Kommissionen har inte brytt sig om det initiativ som tagits av Polen, Ukraina och de baltiska staterna.
Det finns en mycket allvarlig risk vid den östra gränsen, spänningar mellan de angränsande staterna, och ingen gemensam utrikespolitik.
Det civila samhället, som är landets enda källa till demokratisk potential och hopp, får inte tillräckligt stöd.
Vad kommissionsledamoten har föreslagit fram till nu är otillräckligt.
Vår repertoar av diplomatiska protester är långt ifrån uttömd.
Sanktioner bör användas på ett mycket mer anpassat och målinriktat sätt.
Att prata räcker inte.
Det civila samhället måste få mycket större finansiellt stöd.
Jag uppmanar kommissionsledamoten att utveckla ett speciellt program och att skynda sig att sätta sig ner vid bordet tillsammans med rådet, så att verkligt samordnade politiska, finansiella och ekonomiska åtgärder kan vidtas och följaktligen 2006 kan innebära början till demokrati i Vitryssland.
