# ID: svediakorp-gov459611
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 583
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag ska fatta mig kort och bara inledningsvis säga att det gladde oss att se en delegation från parlamentet i New York.
Jag tackar Glenys Kinnock, Nirj Deva och Alexander Lambsdorff för att ha varit där.
Jag måste säga att det var mycket positivt eftersom ni själva har sett de positiva och de tämligen negativa sidorna av detta millennietoppmöte.
Många av er har nämnt att ni ser glaset halvfullt eller halvtomt.
Det var ett blandat resultat, men jag anser att det var mycket viktigt att millennietoppmötet avslutades med en förklaring som vi kan gå vidare utifrån, och det är det allra viktigaste.
Om man känner till FN såsom jag gör – jag var protokollchef för Boutros Boutros-Ghali 1994 – 1995 – så vet man att FN endast kan bli så bra som sina medlemsstater, och så bra som de medlemsstater som är beredda att kompromissa.
Det finns 191 medlemsstater så det är inte lätt för ett EU med 25 medlemsstater och några associerade stater med samma ställning att föra frågan framåt.
EU har gjort ett mycket bra arbete, vilket generalsekreterare Kofi Annan och många andra också har nämnt.
Det är riktigt att vi i rådet för mänskliga rättigheter, som jag nämnde alldeles i början, inte har uppnått allt när det gäller definitionen av terrorism till exempel.
Låt mig fördjupa mig i denna fråga.
Jag vill säga att det är mycket viktigt att alla regeringar tydligt och oreserverat fördömer terrorismen i alla dess former och uttryck, vem som än har begått handlingen och var den än har begåtts.
Detta skulle också innebära ett stort steg framåt med tanke på att det har förhandlats om detta avtal i nästan tio år.
Det finns till och med goda utsikter för att avtalet kan slutas vid generalförsamlingen före årets slut.
Om så blir fallet skulle det vara ytterligare ett positivt resultat.
Jag vill också med hänsyn till kvinnofrågor säga att jag var närvarande vid middagen för kvinnonätverket.
Jag var utrikesminister, men nu är jag kommissionsledamot med ansvar för yttre förbindelser.
Det är mycket viktigt att tänka på den andra delen av befolkningen som ännu inte alltid finns representerad på ett lämpligt sätt, och därför anser vi att kvinnor kan bidra speciellt till fred och fredsbyggande, vilket vi har lagt särskild betoning på.
Jag vill även säga att de frågor vi har tagit upp i dag – och frågorna om dialog och allianser mellan civilisationer och kulturer – är en avgörande punkt.
Den har existerat länge, men nu har den tagits upp som ett nytt begrepp och vi kommer med all säkerhet att arbeta och samarbeta i fråga om detta begrepp eftersom det kan få den stora allmänheten att enas om att det måste finnas tolerans mot religiösa kulturer, men att vi samtidigt har gemensamma värderingar.
I det stora hela kan jag återigen säga att EU verkligen är en naturlig partner till FN, och båda organisationerna har vuxit fram ur samma erfarenhet, nämligen erfarenheten av krig, och grundar sig på samma övertygelse om att det är mycket bättre att agera gemensamt än att agera ensam, även om vi ibland måste kompromissa för att kunna gå vidare.
Men det finns ett mycket starkt engagemang från vår sida för att gå vidare, med en utmärkt ordförande för generalförsamlingen.
