# ID: svediakorp-gov459590
# author: Francisco José Millán Mon, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 464
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Jag håller med kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner om att resultaten av New York-toppmötet är skiftande och heterogena, och att de omfattar både positiva och negativa delar.
I alla händelser känner jag mig på sätt och vis lättad över slutdokumentet från toppmötet, eftersom jag mycket väl kommer ihåg att världssamfundet var mycket splittrat för två år sedan och att FN befann sig i ett låst läge.
Bara timmar innan toppmötet öppnades verkade det dessutom bli svårt att åstadkomma ett slutdokument som innehöll något mer än bara allmänna formuleringar.
Lyckligtvis har det varit möjligt att nå en överenskommelse om ett dokument som innehåller en del viktiga resultat, även om det utan tvekan också innehåller brister och misslyckanden.
Jag vill betona – i likhet med kommissionsledamoten – att man t.ex. under toppmötet starkt bekräftade millennieutvecklingsmålen på nytt.
När det gäller säkerhet är min diagnos densamma: bristen på resultat på områdena icke-spridning och nedrustning är beklaglig.
När det rör kampen mot terrorismen – som är en så viktig fråga – menar jag att det har gjorts mycket få framsteg.
Vi har inte ens lyckats att fastställa en enkel definition av terrorism som världssamfundet kan vara ense om.
Den positiva aspekten är emellertid – som redan har nämnts – inrättandet av den fredsbyggande kommissionen.
Med hänsyn till reformen av FN tror jag inte att någon är överraskad över misslyckandet med reformen av säkerhetsrådet.
Inom världssamfundet finns det djupa och tydligen oöverstigliga meningsskiljaktigheter i detta avseende.
Vi i EU saknar en gemensam ståndpunkt.
Det enda jag vill betona här är att majoriteten i parlamentet uttryckte sitt stöd för ett EU-mandat i sin resolution från juni i år.
På ett annat omfattande område – mänskliga rättigheter – gläder jag mig – som rådets företrädare och kommissionsledamoten har påpekat – över erkännandet av världssamfundets rätt och skyldighet att ge skydd i händelse av folkmord.
Men på samma område, dvs. mänskliga rättigheter, har det enda beslut som fattats tyvärr varit att inrätta rådet för mänskliga rättigheter, utan några ytterligare uppgifter.
Jag fruktar därför i hög grad att förhandlingarna för att fastställa rådets mandat, dess medlemmar och valmetod kommer att försenas kraftigt.
Sammanfattningsvis anser jag att det fortfarande finns mycket att göra, men sanningen är den att det nu finns en grund att fortsätta att bygga på, som ett resultat av toppmötet.
Jag närmar mig nu slutet, herr talman.
60: e årsdagen efter skapandet av FN innebar goda möjligheter att föra samman världssamfundet och bringa det i samklang med det nya århundradets utmaningar.
Jag hoppas att de åtgärder som har vidtagits omsätts till framsteg under detta mycket avgörande år.
