# ID: svediakorp-gov459588
# author: Douglas Alexander, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,662
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För två veckor sedan, på världstoppmötet 2005, möttes våra stats- och regeringschefer för att besluta hur världssamfundet, genom FN, ska angripa världens mest brådskande problem: de nära sammanhängande utmaningarna utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter.
De beslut som de fattade efter två års debatt och samråd och som nu finns inskrivna i det så kallade slutdokumentet, lägger fast FN: s dagordning för åren framöver.
Utmaningarna för världens säkerhet och välstånd har på ett uttömmande sätt lagts fast av FN: s generalsekreterare Kofi Annans så kallade högnivåpanel om hot, utmaningar och förändringar, av professor Jeffrey Sachs, chef för FN: s millennieprojekt, och av Kofi Annan själv i rapporten.
Slutsatsen är att vi inte kommer att kunna förhindra eller lösa konflikter om vi inte vidtar skyndsamma åtgärder mot fattigdom, sjukdomar, miljöförstöring och sociala orättvisor.
Annars kommer vi inte att kunna bygga fred, och utan fred och säkerhet kan inte utveckling äga rum.
Inget av detta är möjligt utan respekt för de mänskliga rättigheterna.
Som alla ledamöter av parlamentet vet är detta inga nya begrepp.
FN skapades ju för 60 år sedan för att bygga fred och säkerhet över världen.
Men världen förändras på 60 år.
Med hjälp av teknik och kommunikation är länderna närmare varandra än någonsin förut.
Det betyder också att konflikter och katastrofer har en ökande global räckvidd.
Därför har vi alla ett starkt intresse av att arbeta tillsammans för att säkerställa fred och bygga välfärd.
Jag vet att några blev besvikna och frustrerade över resultatet från världstoppmötet.
Många ansåg att de åtaganden som gjordes inte gick tillräckligt långt.
Att nå konsensus mellan 191 nationer kan aldrig vara lätt.
Det vet vi alltför väl från vår egen erfarenhet med 25.
Vi bör alltså repa mod eftersom de långtgående åtaganden som G8-ledarna gjorde i juli för att öka biståndet, minska skulderna och utöka handeln i allt väsentligt har befästs vid FN-toppmötet.
Som generalsekreterare Kofi Annan sa – jag citerar honom direkt – ” sett som en helhet, är dokumentet [från FN-toppmötet] fortfarande ett enastående uttryck för global enighet i en rad olika frågor ”.
Vår uppgift är nu att se till att överenskommelserna genomförs.
Som premiärminister Tony Blair sa i New York: om vi skyndsamt började genomföra överenskommelserna om att fördubbla biståndet, om att öppna för handel och etablera regler för rättvis handel, om skuldlättnad, om hiv / aids och malaria, om konfliktförebyggande och stopp för folkmord, skulle vi få mer demokrati, mindre förtryck, mer frihet, mindre terrorism, mer tillväxt och mindre fattigdom.
Jag är stolt över att EU har gått i första ledet för att nå konsensus i alla aktuella frågor.
Vi hade många prioriterade mål för toppmötet inom de fyra så kallade klustren utveckling, fred och kollektiv säkerhet, mänskliga rättigheter och rättsstaten samt stärkande av FN.
Jag menar att de slutsatser som nåddes på toppmötet har lett oss in på rätt väg, mot förbättringar på alla dessa områden, så länge vi kan bibehålla vår kraft och så länge vi handlar nu.
Det intresse och engagemang som ledamöterna av parlamentet visar för förbättringar på dessa områden är beundransvärt och synliggjordes av sakkunskapen i delegationen från Europaparlamentet, ledd av de båda ordförandena Nirj Deva och Michel Rocard, som deltog vid toppmötet.
Vid toppmötet säkerställdes fasta och otvetydiga åtaganden från både givarländer och utvecklingsländer om vad som behövs för att nå millennieutvecklingsmålen.
Vidare förstärktes partnerskapet mellan industri- och utvecklingsländerna, som slogs fast i Monterrey, och det som har uppnåtts hittills i år befästes.
Under toppmötet utvidgades också enigheten kring åtagandena från toppmötet i Gleneagles i juli till 191 länder, särskilt behovet av att skynda på utvecklingen mot millenniemålen i Afrika och att återigen nå internationella framsteg i frågan om klimatförändringar.
Man kom också överens om att utvecklingen måste vara hållbar och ta hänsyn till påverkan på den globala miljön, vilket uttrycks tydligt i slutdokumentet.
Under Förenade kungarikets ordförandeskap har Europeiska rådet fortsatt att trycka på för fler internationella åtgärder för att öka utvecklingsbiståndet i kampen mot fattigdom.
Vi, EU, är redan gott och väl världens största biståndsgivare: 80 procent av det extra biståndet på 5 miljarder US-dollar som utlovades vid G8-mötet i Gleneagles kommer från Europa.
Vi har också gjort ett historiskt åtagande att fördubbla biståndet till Afrika senast 2010.
Vi går i spetsen för de viktiga överenskommelser som har träffats i år för att minska skulderna och starta globala vaccinationsprogram mot sjukdomar i de fattigaste länderna.
Självklart framfördes det vid toppmötet i juli kritik mot att man inte har gjort tillräckliga framsteg i fråga om handel.
Men det kommer slutligen att vara genom utvecklingsrundan från Doha som världssamfundet kan och ska ge verkliga fördelar för fattiga länder genom att exportsubsidier tas bort och att alla hinder för handel inskränks, däribland snedvridande inhemska stöd.
Vi kommer att jobba så hårt vi kan för att se till att de politiska ledarna fokuserar på att nå resultat vid WTO: s ministermöte i Hongkong i december och att de verkligen fokuserar på dessa frågor före ministermötet i Hongkong i december.
Om det slutar med ett misslyckande i december kommer det att ge återklang runt hela världen, som den brittiske premiärministern sa.
För att nå framgång i utvecklingen måste vi ha fred och säkerhet.
Som Kofi Annan slår fast i sin rapport: ” Utveckling kan inte åstadkommas utan säkerhet, säkerhet kan inte uppnås utan utveckling, och ingetdera kan genomföras utan respekt för mänskliga rättigheter. ”
Vid toppmötet enades man om att skapa en ny fredsbyggande kommission som ska föra samman FN: s medlemsstater, FN: s olika organ och internationella finansinstitut för att fylla ett tomrum i FN: s förmåga att hjälpa konfliktdrabbade länder i den viktiga övergången till stabilitet på lång sikt och att undvika att de åter hamnar i krig.
Som ledamöter av Europaparlamentet vet ni att EU har förbundit sig att svara upp till toppmötets tidsfrist att inrätta kommissionen före årets slut.
Mera kunde ha sagts om terrorism i toppmötets slutdokument.
Det starka fördömandet av terrorism i ” alla dess former och yttranden ” var självfallet ett välkommet politiskt uttalande.
Men nu måste vi arbeta för att fullfölja vår utfästelse att färdigställa den omfattande konventionen om terrorism senast i september 2006.
Det innebär att vi ska enas om en rättslig definition av terroristhandlingar, något som alla våra regeringar har ett verkligt intresse av.
Trots att toppmötet misslyckades att nå en överenskommelse om åtgärder för icke-spridning och nedrustning kan jag försäkra parlamentet att vi kommer att fortsätta att arbeta för att komma framåt i dessa viktiga frågor.
Att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras är själva kärnan i FN: s uppdrag.
Därför stöder vi helhjärtat skapandet av ett nytt råd för mänskliga rättigheter som ska ersätta den baktalade kommissionen för mänskliga rättigheter.
Vi måste skyndsamt enas om dess storlek, uppdrag och sammansättning så att den kan börja arbeta och se till att de mänskliga rättigheterna återigen blir centrala i all FN: s verksamhet.
Kanske var det allra viktigaste beslut som toppmötet utmynnade i överenskommelsen om det så kallade ansvaret för att skydda – ett politiskt åtagande att det internationella samfundet har skyldighet att agera när stater inte skyddar eller kan beskydda sina befolkningar från de allra värsta övergreppen: folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Detta är ett viktigt erkännande att vi inte får låta bli att agera i dagens samhälle när sårbara befolkningar står inför dessa fruktansvärda övergrepp.
Vi måste också arbeta för att stärka FN: s sekretariat, för att göra det mer effektivt.
Vi måste börja genom att uppmuntra Kofi Annan att använda de beslutsbefogenheter han redan har för att verkställa förändringar inifrån organisationen.
Men vi har också, som medlemsstater, ett stort ansvar för att se till att FN är strukturerat och rustat för att möta dagens och morgondagens utmaningar.
Europeiska rådet välkomnade åtagandena att reformera FN: s huvudorgan, däribland generalförsamlingen, Ekonomiska och sociala rådet (Ecosoc) och säkerhetsrådet.
Om FN ska bli effektivt måste organisationen arbeta tillsammans med alla medlemmar.
Det innebär att vinna deras stöd.
Därför måste FN-organen vara representativa, öppna och effektiva.
Vi kommer att fortsätta arbeta för att förbättra effektiviteten, särskilt i generalförsamlingen och Ecosoc.
Vi välkomnar särskilt det mandat som generalsekreteraren har fått att överväga reformer på lång sikt av FN: s utvecklingsbistånd och humanitära bistånd samt miljöorganisationer, så att deras arbete kan utföras och samordnas bättre.
För att bli effektivt måste FN ha de resurser organisationen behöver, men FN har inte råd att slösa medel på ineffektivitet och dubbelarbete.
EU stöder helhjärtat den mångåriga principen om budgetdisciplin.
Vi strävar därför efter att fastställa en budget för nästa budgetår som gör det möjligt för generalsekreteraren och FN att prestera vad FN: s medlemmar efterfrågar och förväntar sig, däribland de nya mandat som beslutades vid toppmötet i New York.
Nyckeln till framgång för toppmötet 2005 med en uppföljning av millenniemålen och FN: s reformprogram i allmänhet är, självfallet, genomförande.
Några av förslagen kommer att undersökas i generalförsamlingens utskott, som sammanträder från och med nu fram till årets slut.
Andra kommer att föras framåt på egen hand.
EU kommer återigen att gå i främsta ledet för denna process.
Vi är, såsom medlemsstater i FN, ansvariga för att gå från ord till handling.
