# ID: svediakorp-gov459551
# author: Douglas Alexander, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,608
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


rådets ordförande Herr talman!
Tack för att jag i dag får tillfälle att vända mig till parlamentet i denna viktiga och aktuella fråga.
Den utveckling som vi har sett på oljemarknaden under de allra senaste åren ger upphov till viktiga frågor, och just nu till ett stort antal nyckelfrågor för Europeiska unionen.
Ihållande höga oljepriser utgör en tydlig risk för den globala ekonomiska tillväxten och är en särskilt skadlig faktor för fattigare länder.
Tillgången på säkra och överkomliga förråd av olja är mycket viktig för Europeiska unionen och hela den globala ekonomin.
Under 2003 svarade oljeprodukter för 43 procent av den totala energiförbrukningen i Europeiska unionen.
Betydelsen av denna fråga framhävdes vid det senaste informella Ekofinmötet i Manchester, Förenade kungariket, där man under diskussionen om det rådande ekonomiska läget särskilt inriktade sig på effekten av oljepriserna.
Såsom också är väldokumenterat på annat håll skiljer sig dock den nuvarande situationen från tidigare perioder med höga oljepriser.
I reella termer är de nuvarande prisnivåerna lägre än topparna under sluter av 1970-talet och början av 1980-talet, och takten för prisökningarna har varit lägre.
Detta speglar det faktum att en mycket stark och oväntad global ökning av efterfrågan på olja snarare än en försörjningschock har varit den drivande kraften bakom de högre priserna.
På grund av denna ökade efterfrågan har den globala produktions- och raffineringskapaciteten blivit mycket ansträngd.
Så vad kan vi göra för att förbättra de nuvarande marknadsvillkoren?
Olja är en global fråga som bara kan lösas med globala åtgärder.
Både oljeproducerande och oljekonsumerande nationer har ett gemensamt intresse och ansvar för att åstadkomma stabilare oljepriser som möjliggör en hållbar ekonomisk utveckling.
Konsument- och producentländer och internationella organisationer måste samarbeta för att få internationella oljemarknader att fungera effektivare, när det gäller både efterfrågan och tillgång.
Öppna, tydliga och konkurrenskraftiga oljepriser och oljemarknader är den effektivaste mekanismen för att åstadkomma säkra oljetillgångar till stabilare priser.
Det finns reserver för att möta den framtida efterfrågan.
Olja och gas håller inte på att ta slut i världen än.
Men åtgärder behövs för att garantera att reserverna omvandlas till faktiska förråd.
Större investeringar behövs i både produktions- och raffineringskapacitet.
Ett klimat som i större utsträckning främjar investeringar med öppna marknader, tydliga affärsmetoder och stabila rättsliga ramar krävs inom hela den internationella oljesektorn.
Energibevarande och energieffektivitet liksom teknik och innovation är också viktiga faktorer som spelar en central roll.
I Gleneagles utfärdade G8-regeringscheferna en handlingsplan för dessa frågor under diskussionerna om klimatförändringen, men framsteg på dessa områden kan också göra mycket för att trygga energiförsörjningen.
Till slut kommer marknadsmekanismerna att ransonera de återstående oljetillgångarna och driva på en övergång till alternativa energikällor, men vi kan vidta lämpliga åtgärder för att stödja den utvecklingen och främja effektiv energianvändning.
Effektiv energianvändning står med rätta för närvarande överst på Europeiska unionens energipolitiska dagordning.
Att förbättra energieffektiviteten i Europeiska unionen är det mest kostnadseffektiva sättet att samtidigt minska efterfrågan på energi – att verka för säkra tillgångar och förbättra konkurrenskraften för europeiska företag – och att minska utsläppen av växthusgaser.
Mycket har redan uppnåtts av Europeiska unionen genom en rad reglerande och frivilliga åtgärder som nu är i kraft, det är på sin plats att erkänna det i den här kretsen, men trots att det fortfarande finns stora möjligheter att ytterligare effektivisera energianvändningen så finns det också hinder för att nu förverkliga dessa möjligheter.
Därför har medlemsstaterna välkomnat att kommissionsledamot Andris Piebalgs har fäst så stor vikt vid att göra ytterligare framsteg och vid den senaste utgivningen av grönboken om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre.
Den grönboken väcker just nu en betydande och – det vill jag påstå – välkommen diskussion och debatt om hur hinder kan övervinnas för att åstadkomma betydande energibesparingar fram till 2020.
Därför kommer också Förenade kungarikets ordförandeskap att sträva efter att i en andra behandling säkra en överenskommelse mellan rådet och parlamentet om direktivet om effektiv slutanvändning av energi, som kommer att fastställa en ram och mål för besparingar genom effektiv energianvändning i Europeiska unionen under kommande år.
Europeiska unionen har lagt fram biobränsledirektivet för att uppmuntra utvecklingen av alternativa förnybara bränslen för transportmedel.
För att bidra till att minska Europeiska unionens beroende av fossila bränslen har medlemsstaterna kommit överens om att sätta upp vägledande mål för försäljningen av biobränslen 2005 och 2010.
Medlemsstater i hela unionen har infört politiska åtgärder som minskningar av bränsletullar och dessa har bidragit till en snabbt ökande försäljning av biobränslen.
Bränsleceller och väte öppnar betydande möjligheter på längre sikt och många anser att vätebränsleceller är den definitiva ersättningen för olja och den interna förbränningsmotorn.
Den europeiska teknikplattformen för vätebränsleceller,, har genomfört ett gediget och viktigt arbete med att förbereda ett strategiskt forskningsprogram och en utnyttjandestrategi för bränsleceller och väte.
Detta arbete kommer i sin tur att vara vägledande för kommissionen när den fastställer prioriteringar för finansieringen enligt det sjunde ramprogrammet.
Kommissionen söker för närvarande stöd hos industrin för ett gemensamt teknikinitiativ på det här området för att möjliggöra genomförandet av större demonstrationsprojekt med väte här i Europeiska unionen.
Det behövs också större öppenhet på marknaden.
Förbättrade uppgifter om global efterfrågan och tillgång på olja och oljelager är väsentliga för mer initierade marknadsbeslut.
Därför bidrar medlemmarna i Europeiska unionen med data till det gemensamma initiativet som ska lanseras i Riyad längre fram i år.
Europeiska kommissionen arbetar just nu också med att förbättra uppgifterna särskilt för oljelager för Europa.
Bristen på öppenhet om världens oljereserver och om planerna för deras utveckling undergräver också stabiliteten och skapar osäkerhet.
Större klarhet och konsekvens behövs inom den världsomfattande rapporteringen om reserverna.
Förbättrad dialog och förståelse mellan konsumenter och producenter är uppriktigt sagt också viktigt.
Europeiska unionen har nu en formell dialog med OPEC, vilket möjliggör ett utbyte av synpunkter om energifrågor av allmänt intresse.
På det första mötet i juni kom man överens om fyra teman för att utöka samarbetet mellan Europeiska unionen och OPEC, nämligen utveckling av oljemarknaden både på kort och på medellång sikt, energipolitik, energiteknik och energirelaterade multilaterala frågor.
Diskussionerna om dessa teman kommer att utvecklas under seminarier och andra möten som ska bidra med information till kommande samtal.
I fösta hand kommer en rundabordskonferens om utvecklingen av oljemarknaden att äga rum den 21 november med koncentration på investeringsbehoven i försörjningskedjan för olja.
Europeiska unionen är för tillfället också engagerad i samtal med Norge, Ryssland, Kina och Indien.
Energisamtalen med Ryssland är ett bra exempel på effektivt samarbete mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om en fråga av stor betydelse för deras allmänna förbindelser.
Den grundläggande idén bakom dessa samtal är en enkel avvägning av intressen: Ryssland behöver EU-investeringar för att utveckla sina energitillgångar medan EU behöver säker, långsiktig tillgång till rysk olja och naturgas.
Med tanke på Kinas och Indiens snabbt växande behov av olje- och gastillgångar för att trygga tillväxten är det viktigt att Europeiska unionen för att uppnå både sina mål för säker energi och för klimatförändringar engagerar sig i konstruktiva samtal och praktiskt samarbete med dessa båda framväxande ekonomier.
Slutligen skulle jag idag också vilja säga någonting om reaktionen på orkanen Katrinas effekter på oljemarknaden och om den roll som Europeiska unionen spelat i detta sammanhang.
Internationella energiorganet (IEA) uppmanade sina medlemsstater att frigöra 2 miljoner fat olja per dag i 30 dagar.
Trots att det är många år sedan Internationella energiorganets svarsåtgärder prövades så kunde organisationen mycket snabbt komma fram till uppfattningen att störningen på världsmarknaden var tillräckligt stor för att motivera ett frigörande av lager, och nå en uppgörelse med sina medlemsstater om att lager skulle frigöras.
IEA agerar i enhällighet.
Denna överenskommelse var en utomordentlig prestation och en ära för alla inblandade.
Den visar på förtjänsterna i IEA: s multilaterala tillvägagångssätt och på behovet av ett sådant tillvägagångssätt när det gäller dagens globala oljemarknad.
Alla medlemsstater i Europeiska unionen är inte medlemmar i IEA.
Men EU: s försörjningsgrupp för olja träffades för att göra det möjligt för alla medlemsstater att granska sina planerade svar och ge dem som inte är medlemmar i IEA chansen att bidra till den övergripande diskussionen.
IEA: s styrelse granskade på sitt möte den 15 september bidragen från sina medlemsstater om frigörandet av lager.
Den beslutade också att det inte längre fanns något omedelbart behov av fortsatta åtgärder och att ståndpunkten kunde omprövas mot slutet av denna månad eller i början av oktober för att se om ytterligare åtgärder behövdes.
Frigörandet av lager har förbättrat försörjningsläget och har haft en lugnande inverkan på marknaden och på priserna.
Det är uppenbart att det var en riktig åtgärd och att den genomfördes vid rätt tidpunkt.
EU: s medlemsstater kunde förutom att medverka till frigörandet av lager öka bensinexporten till Förenta staterna medan de samtidigt såg till att Europeiska unionen fortfarande försörjdes utan att någon brist uppstod på hemmamarknaden.
Med tanke på det nuvarande läget är den här debatten mycket angelägen.
Europeiska unionen lämnar redan ett betydande bidrag till att förbättra förhållandena på oljemarknaden, både på kort och på medellång sikt, men vi har en rad utmaningar framför oss.
Jag vill nu ta tillfället i akt att uppmana andra att bidra med sina tankar om detta framtida arbete.
