# ID: svediakorp-gov459502
# author: Luís Queiró (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 221
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Förhandlingsprocessen för Turkiets anslutning till EU bör fortgå på samma sätt som vanligt och den bör ha klara och objektiva regler.
För mig finns det inte något godtagbart skäl för att denna medlemsansökan ska behandlas annorlunda än andra.
Därför var jag tvungen att rösta nej till det gemensamma resolutionsförslaget på grund av två punkter som jag anser är av avgörande betydelse.
Parlamentet förkastade det ändringsförslag från gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater som tydligt angav att förhandlingarna redan från starten borde ske med öppet sinne och att andra vägar framåt än fullt medlemskap skulle övervägas.
Parlamentet visade därigenom att man vägrar att införliva en plan B i sina resolutioner, något jag tycker är nödvändigt om vi ska kunna undvika att inledandet av förhandlingsprocessen längre fram ses som ett löfte om fullt medlemskap.
Det är dessutom mycket tydligt att Cypernfrågan inte har fått en tillfredsställande lösning.
Turkiet vill bli EU-medlem men godtar inte EU i dess nuvarande form.
Låt oss begrunda de fakta som finns: man kan inte gå med i en organisation som man inte erkänner, precis på samma sätt som man inte kan förhandla med en part som inte erkänner ens organisation.
Dessa förhandlingar inleds på fel sätt och har därför inte mitt stöd.
