# ID: svediakorp-gov459445
# author: Zbigniew Zaleski (PPE-DE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 278
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Alla problem finns med i innehållet.
Jag hade snarare väntat mig svårigheter i fråga om religion eller ideologi, men nu visar det sig att Turkiet skapar svårigheter på politisk eller diplomatisk nivå.
Den grundläggande frågan uppstår huruvida Turkiet vill ansluta sig till EU på ett ansvarsfullt sätt, eller huruvida EU vill släppa in ett otillräkneligt Turkiet till vilket pris som helst i en anda av internationell socialism, eller – som den tidigare talaren så känsligt och romantiskt uttryckte sig – i en anda av kärlek.
Men detta är enbart känsligt.
Herr talman!
Handlar inte detta om att vi själva går i fällan, eller med andra ord att vi fångas av den regel som ibland uttrycks med att man har satsat för mycket för att ge upp?
Med allt detta i åtanke, är det inte så att EU har rört sig alltför långt i riktning mot Turkiet, trots att Turkiet uppför sig som ett bortskämt barn som utövar utpressning mot sina föräldrar?
Är det inte också så att EU i dagsläget värjer sig mot att förlora ansiktet om man drar sig tillbaka, eller att EU saknar kännedom om vilka andra lösningar som skulle kunna frammanas i syfte att garantera samlevnad och en gemensam framtid?
Det verkar uppenbarligen vara så att det institutionella EU i motsats till medborgarnas EU snarare har gått vilse.
Jag hoppas innerligt att det snart är tillbaka på rätt spår igen, och i det här avseendet bör tidsramarna inte vara alltför restriktiva.
Var vänlig och notera att jag fattade mig kort, herr talman.
