# ID: svediakorp-gov459436
# author: Ville Itälä (PPE-DE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 291
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi ska nu ta ett stort historiskt steg för EU.
För första gången expanderar vi bortom Europas gränser.
Vi talar inte längre om en europeisk union, utan snarare om en superstat.
Icke desto mindre finns det enorma risker med att inleda förhandlingar med Turkiet.
För det första får inte Cyperns intressen kränkas bara för att det stora landet Turkiet kommer in.
Det faktum att Turkiet inte erkänner en av medlemsstaterna är signifikant för landets attityd när det går in i förhandlingarna.
Om avsikten nu är att inleda samtal utan att Turkiet har erkänt Cypern så kommer hela processen att bli mycket förödmjukande för hela Europeiska unionen.
Turkiet kommer att diktera för oss hur vi ska gå vidare, snarare än tvärtom.
Tidigare har ledarna för ett stort antal länder med kraft krävt att Cypern ska erkännas.
Förhoppningsvis kommer de inte att dra tillbaka sina krav nu.
Jag själv, som företräder ett litet land, är mycket orolig för att vi kommer att låta Turkiet köra över Cypern.
Uppenbarligen har vi inte lärt oss någonting av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna.
Det som Martin Schulz och Daniel Cohn-Bendit sa oroade mig särskilt.
De var så uppfyllda av tanken på EU som en supermakt att de inte brydde sig om det lilla landet Cyperns situation.
De talade inte om minoriteternas ställning i Turkiet: de kristnas, kurdernas eller ens kvinnornas ställning där.
Om de bara vill göra EU till en superstat utan att samtidigt kraftfullt insistera på att Turkiet ska göra framsteg i fråga om mänskliga rättigheter så kan vi bara fråga oss: vem är det egentligen som är rasist?
