# ID: svediakorp-gov459424
# author: Andreas Mölzer (NI ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 239
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman! 70 procent av européerna och 80 procent av österrikarna är emot Turkiets anslutning, och detta är helt förståeligt med tanke på utvecklingen.
Om någon i den här kammaren – och då menar jag Daniel Cohn-Bendit – kan komma undan med att beskriva dessa människor som rasister så betraktar jag det som en vanära utan motstycke för en demokratisk politisk institution.
Undertecknandet av protokollet om tullunionen var menat som ett halvt erkännande av Cypern, vilket skulle ha låtit Ankara behålla ansiktet samtidigt som ett av grundvillkoren för inledandet av förhandlingar uppfylldes.
Att man nonchalerar alla överenskommelser genom att lägga in tilläggsuttalandet, varigenom man kraftfullt men bakvägen vägrar att erkänna Cypern, och den tandlösa nya kompromissen är på många sätt en farlig politisk balansgång.
Å ena sidan har vi inte kommit närmare en lösning på frågan om Turkiet och Cypern, och å andra sidan tillåter vi, om vi ger vika, att Turkiet dikterar villkoren för oss, något som är helt oacceptabelt.
Ytterligare bevis på detta är den ofta arroganta attityd som Turkiet har när man kräver att EU strikt ska hålla fast vid redan gjorda åtaganden och backar upp dessa krav med hot, samtidigt som man inte betraktar sig själv som bunden av några som helst fördrag eller avtal.
Det är inte rätt sätt för Turkiet att bli en del av Europa.
