# ID: svediakorp-gov459411
# author: Hannes Swoboda (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 567
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Den turkiske premiärministern Erdogan har gjort en hel del för sitt land, inte minst genom att förändra det så att det närmar sig Europeiska unionen.
Han gjorde dock landet en björntjänst när han gjorde detta oacceptabla ensidiga uttalande samtidigt som han undertecknade Ankaraöverenskommelsen.
Det behöver dock inte sägas att avtalet får rättsliga konsekvenser som Turkiet inte bara måste acceptera utan också omsätta i praktiken.
Jag anser hur som helst att vi i Europeiska unionen måste visa Turkiet vad det innebär att tänka och handla på ett europeiskt sätt, och gå vidare med förtröstan och konsekvens.
Det är också därför som jag anser att Europeiska unionen ska inleda förhandlingar den 3 oktober.
Varför det?
För det första skulle det vara oansvarigt av oss att inskränka den reformprocess som pågår i Turkiet, trots att den stöter på hinder och problem som Ioannis Kasoulides med rätta påpekar, och det skulle vara till men för EU.
Snarare än att göra det måste vi hjälpa den på traven.
För det andra måste vi ge alla grupper i Turkiet, och särskilt minoritetsgrupper som kurderna, chansen och möjligheten att använda den här reformprocessen för att hitta nya sätt att uttrycka sin kultur och delta i det politiska livet.
För det tredje måste vi se till att också Turkiet, som har godkänts som kandidatland för medlemskap i Europeiska unionen, på ett liknande sätt förbättrar sina förbindelser med alla sina grannar, och naturligtvis särskilt med Armenien.
Detta kommer bland annat att betyda att man måste göra upp med sin egen historia och de grymheter som den vittnar om.
För det fjärde är det helt avgörande att vi också stöder den turkisktalande befolkningen i Cypern.
Vi har mycket att säga – och med all rätt – om öns grekisktalande majoritet, men låt oss inte glömma att det var den turkiska minoriteten som sa ett rungande ja till återförening och ett rungande ja till EU.
Låt oss heller inte glömma att EU hittills inte har uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar för denna minoritet i fråga om till exempel handel och ekonomiskt stöd.
Av alla dessa skäl bör vi inta en konsekvent hållning och säga ett otvetydigt ja till inledandet av förhandlingar.
Det kommer att bli en svår process med många, många problem att lösa, men vi måste se till att Turkiet går vidare med reformerna.
Om Turkiet lyckas med det så kan och bör landet bli medlem i Europeiska unionen.
Det är bara om det misslyckas med detta som vi kommer att behöva finna andra former för våra förbindelser.
Låt mig säga till Hans-Gert Poettering, för att skapa full klarhet och undanröja alla tvivel, att vi i vår grupp hoppas att förhandlingar kommer att inledas med inte bara Turkiet utan också Kroatien den 3 oktober.
Det skulle vara en bra signal om framryckning.
Vi har ingen önskan att spela ut Turkiet och Kroatien mot varandra.
Båda länderna är värda att börja förhandla.
Om vi kan inleda förhandlingarna nu så kommer förhandlingarna med Kroatien säkerligen att fullföljas före förhandlingarna med Turkiet, men låt oss gå vidare mot vår kontinents framtid med båda dessa länder tillsammans.
