# ID: svediakorp-gov459349
# author: Patrick Louis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 625
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Järnvägsfrågor är till själva sin natur av intresse för alla som bor i Europeiska unionen och alla dess medlemsstater.
Under lång tid avgjorde geografin utbudet av transporttjänster och nationernas politik.
I dag utvecklas sektorn genom teknik och uppbyggande av viktig infrastruktur, vilket i sin tur är avgörande för det ekonomiska och kulturella utbytet i framtiden.
Vi har en roll att spela i denna sektor: att bygga broar mellan nationer och att främja utbyte.
Men inte bara vilket gammalt utbyte som helst!
Vi behöver ett utbyte som gynnar det som är specifikt för varje nation, eftersom utbytet måste vara av kompletterande natur för att vara berättigat och meningsfullt.
Vi är mycket glada att ha texter som främjar ett sådant verkligt fritt utbyte mellan suveräna folk.
När vi läser de tre betänkanden som har lagts fram i dag tycker vi ändå att man har bortsett från tre enkla principer för hur nationer styrs.
Den första princip som vi inte tycker har respekterats i samtliga fall är subsidiaritetsprincipen.
Inom transportsektorn liksom på andra områden anser vi att allting som kan göras på den nivå som ligger närmast verksamheten bör göras på denna nivå och att endast vad som är absolut nödvändigt bör överlåtas till den högre nivån.
Därför förstår vi inte varför Sterckxbetänkandet, där den internationella COTIF-konventionen med rätta citeras, tyngs med en sådan uppsjö av detaljer som borde behandlas med stöd av denna konvention, en konvention som vi för övrigt borde aktualisera på nytt.
Undantaget i detta särskilda fall är att utvidga rättigheterna för dem som har nedsatt rörlighet eftersom det är viktigt att göra det.
Men denna tvingande nödvändighet skulle helt enkelt kunna ses som ett åtagande på grund av en princip i COTIF.
Av samma skäl kan man undra varför det inte görs en tydligare åtskillnad i Gilles Savarys utmärkta betänkande om personalutbildning mellan utbildning av förare å ena sidan och utbildning av tågpersonal å andra sidan.
Varför helt enkelt inte certifiera olika kompetenser eftersom yrkena är radikalt olika?
Den andra princip som vi anser har kränkts är respekten för suveräniteten.
Vi kan inte tillåta att transporttjänsterna måste organiseras på internationell nivå för att bli en trojansk häst som tvingar sig in i den nationella lagstiftningen.
Efter de ändringsförslag som har förts in i texten till Sterckxbetänkandet ersätts begreppet ” internationella tågresenärer ” systematiskt av uttrycket ” alla tågresenärer ”.
Vi kan inte gå med på att nationell lagstiftning underordnas internationell lagstiftning på detta sätt.
Den tredje princip man bryter mot är klokhetsprincipen.
Det är brist på klokhet när det i ändringsförslag 8 till Jarzembowskibetänkandet föreslås en period på bara tre år för att genomföra viktiga förändringar.
Vi måste ge dessa saker tid: om man har för bråttom är man dömd att misslyckas.
En annan brist på klokhet i Dirk Sterckx betänkande är att han försöker behandla allting i ett enda dokument: funktionshinder, biljettförsäljning, ersättning i händelse av olyckor och skadestånd i händelse av undermålig service.
Att behandla alla frågor innebär att relevansen går förlorad.
Det vittnar också om brist på klokhet när det inte sägs rent ut att järnvägarna framför allt bör användas för godstransport och särskilt för godstransport över långa avstånd.
På samma sätt vittnar det om brist på klokhet när dessa förslag om mycket konkurrenskraftiga transportslag inte tas med i betänkandet från början.
Avslutningsvis vill vi ge kommissionsledamotens mödosamma och lovvärda arbete vårt erkännande, men återigen är vi fortfarande tveksamma till en sådan uppsjö av bestämmelser och till effektiviteten i Europaparlamentets metoder.
