# ID: svediakorp-gov459328
# author: Mariann Fischer Boel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 323
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Tack så mycket, det är nämligen väldigt roligt att veta var frågan kommer från.
Kommissionen har lämnat vägledande information till Europaparlamentet om fördelningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på olika medlemsstater, betalningarnas storlek och olika typer av lantbruk under 2000 och 2001.
Av uppgifterna framgår att betalningarna till lantbrukarna varierar stort mellan många av våra medlemsstater.
Eftersom stödansökningarna görs av lantbrukaren – definierat som en person vars jordbruksföretag ligger inom gemenskapens territorium och som bedriver jordbruksverksamhet – får kommissionen inte in några uppgifter om markägande eller förmånstagarens adelsstatus.
Eftersom kommissionen är skyldig att garantera konfidentialiteten för dessa enskilda uppgifter, kan kommissionen inte tillgängliggöra eller offentliggöra namnen på dem som tar emot stöd från garantisektionen vid EUGFJ.
Att det förekommer sådana variationer i direktbetalningarna har en historisk förklaring och beror på hur produktionen tidigare har varit utformad.
Efter GJP-reformen 1992 ersattes den ursprungliga prisstödspolitiken med en politik som hade till syfte att skapa större konkurrenskraft.
Denna politiska omläggning har uppnåtts genom att EU: s stödpriser gradvis har minskat samtidigt som lantbrukarna har kompenserats för sina inkomstförluster i form av direktbetalningar.
När dessa direktbetalningar först infördes kopplades de framför allt till produktionsfaktorerna genom betalningar per hektar, referensavkastning inom odlingssektorn och antalet djur, och detta ledde till att lantbrukare med större gårdar eller större husdjursbestånd fick mer ersättning i form av direktbetalningar.
Under de diskussioner som har förts om alla olika förändringar av GJP i 1992 års reform och Agenda 2000, och sedan återigen under diskussionerna om GJP-reformen 2003, föreslog kommissionen faktiskt en begränsning av direktbetalningarna till lantbrukarna.
Om jag inte missminner mig föreslog man då ett tak på 300 000 euro för varje förmånstagare när den här frågan senast var uppe till diskussion 2003.
Men det förslaget förkastades sedan av rådet och medlemsstaterna, och det är därför inte med i den nuvarande GJP-reformen.
