# ID: svediakorp-gov459246
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 660
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Mitt svar på den första frågan är att vi förstås gärna tar till oss förslag, även de som läggs fram under det här sammanträdet.
Jag kan informera er om att jag inbjudit medlemsstaterna, branschorganisationerna, konsumentgrupperna, fackförbunden och alla medlemmar av den europeiska allmänheten att komma med sina egna förslag till oss.
Dessa har kommit in i hundratal, och många av dem är mycket detaljerade och exakta.
Det tyder på att projektet verkligen har ett brett stöd.
Som svar på Monica Frassonis fråga vill jag säga att jag redan försökt förklara detta.
Det förefaller mig återigen handla om politisk tillit.
Som jag sagt och vill understryka än en gång så är inte syftet att ändra det gemensamma regelverkets kvalitet på något särskilt område.
Initiativet avser inte avreglera i den mening som de mest radikala ideologerna för den fria marknaden uttolkar begreppet utan att förenkla dagens lagstiftningssystem och ge det mer öppenhet och insyn och göra det mer användarvänligt.
Med detta menar jag, som jag sagt vid era utfrågningar vid ett flertal tillfällen, att den europeiska modellen faktiskt består i att väga av tillväxt och sysselsättning, social sammanhållning och hållbar utveckling mot varandra.
Det är förstås inte något vi tänker tumma på.
Monica Frassoni kan ta mig på orden när jag säger att inget av det hon fruktar kommer att hända, och inga av de standarder vi redan skapat ska göras mindre fullständiga.
Jag kan säga till Françoise Grossetête att parlamentets rätt till deltagande naturligtvis kommer att kvarstå.
En av konsekvenserna av förenklingsprojektet blir faktiskt att parlamentet kan utnyttja sina rättigheter på ett sätt det inte kunde innan, eftersom vi kommer att lägga fram lagstiftningsförslag som antogs då det ännu inte fanns medbeslutande på de områdena.
Det vi gör kommer att stärka parlamentets medbeslutanderätt, och kommissionen är förstås villig att rapportera till samtliga utskott om vad som händer.
Hela frågan om konsekvensanalys är svår, och jag hade någonting att säga om den.
Kommissionen har för eget vidkommande beslutat att inte längre komma med förslag innan en uttömmande bedömning av förslagets kostnader gjorts.
Trots att det är ett internt förfarande inom kommissionen presenterar vi resultat från det samtidigt som vi lägger fram förslag för er.
För egen del är jag övertygad om att det kommer att behövas en vidare konsekvensanalys om lagstiftaren gör vad den är satt att göra och föreslår ändringar i sak till kommissionens förslag.
Men det är ert beslut och inte kommissionens, eftersom det är ni som är det lagstiftande organet.
Om ni menar att ni kan anta en rättsakt utan någon konsekvensanalys alls är det ert beslut och ert ansvar.
Men mitt råd är att vi tillsammans hittar ett sätt att nå en allmänt godtagbar metod för bedömning av lagstiftningens effekter.
Jag tycker att vi kan vara stolta över att den konsekvensanalys som utvecklats av kommissionen har ett extremt gott rykte internationellt.
Även om jag inte tror att ni kan hitta någonting bättre i den offentliga sektorn finns det fortfarande utrymme för förbättringar, något som vi kan arbeta på tillsammans.
Jag håller verkligen med Françoise Grossetête om att vi inte nödvändigtvis behöver färre lagar och regler men att lagstiftningen behöver bli bättre i framtiden.
Vi talar återigen om två olika saker.
Det ena är det stora projektet med förenkling som verkligen kommer att leda till en klart minskad volym, och då talar vi om kvantiteten och inte kvaliteten hos det gemensamma regelverket.
Det faktiska resultatet av det andra projektet, alltså den nya metoden för utarbetande av lagstiftning, kommer att väsentligen öka kvaliteten.
Ni ledamöter av Europaparlamentet är de som stiftar lagarna, och ni får underlag för att mycket exakt beräkna kostnaderna för och vinsterna med varje enskilt beslut.
