# ID: svediakorp-gov459237
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,521
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Klockan halv fyra i eftermiddags antog kommissionen ett meddelande om sin politik för ” bättre lagstiftning ”, och detta meddelande vidarebefordrades omedelbart till Europaparlamentet och rådet.
Kommissionen har företagit en omfattande och systematisk översyn av alla dess lagstiftningsförslag före den 1 januari 2004 som ännu inte antagits, och i dag är tiden inne för att offentliggöra resultatet.
Jag vill också säga att allt som kan ha stått i den ena eller den andra tidningen inte är detsamma som ett beslut av kommissionen, och att det mesta som skrivits är fel.
Dagens meddelande är ett första steg, om än ett litet, mot fullbordandet av ett mycket större och mer krävande projekt om bättre lagstiftning i Europa.
Vi har två mål i sikte för projektet, nämligen både att bygga upp allmänhetens förtroende i europeisk integration och att motverka intrycket att EU är ett byråkratiskt monster som älskar lagar och förordningar.
Samtidigt vill vi frigöra tillväxtkraften i ekonomin som har hållits tillbaka av omfattande eller invecklade regler och förordningar.
Vi får inte underskatta den farliga effekten av att Bryssel bara uppfattas som en enorm och ganska ogenomtränglig byråkrati.
Här måste vi alla – kommissionen, parlamentet och rådet – visa med hjälp av våra handlingar att Europa inte är så.
Bättre lagstiftning är även en central del i initiativet för tillväxt och utveckling.
I Bryssel har kommissionen anfört att den i sitt arbete prioriterar tillväxt och nya arbetstillfällen.
Kommissionen har med anledning av det reviderat Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och lyft fram de politikområden som starkt kan bidra till att tillväxten främjas och sysselsättning skapas.
Bättre lagstiftning är ett av dessa centrala politikområden.
Jag vet från mina många, många samtal med företrädare för europeiska företag att de flesta verkligen anser att detta är det viktigaste.
Små, medelstora företag och mikroföretag i synnerhet längtar efter att slippa en del av bördan.
Att säkra Europas ställning som etableringsort för företag och öka möjligheterna i den globala konkurrensen är både fullständigt nödvändigt för att vi ska lyckas rensa ut byråkrati, upphäva förordningar som förlorat sitt syfte och erbjuda industrin och tjänsteleverantörer en modern rättslig ram som de kan lita på på lång sikt.
Jag ska tala klarspråk med er, ärade ledamöter: Det här handlar inte om den sortens avregleringar som tyngs ned av ideologiska värderingar; det här handlar om att förbättra lagar och förordningar.
Den inre marknaden behöver en klar och tillförlitlig rättslig ram, men vi måste även se till att våra samhällen inte tyngs av onödig byråkrati och att den europeiska lagstiftningen utformas med största möjliga noggrannhet och enbart träder in där EU-lagstiftning är absolut nödvändig.
Det är något vi är ense om institutionerna emellan.
Låt mig upprepa att vi alla sitter i samma båt och delar på ansvaret.
Det är det politiska sammanhanget som kommissionens meddelande om översynen av pågående lagstiftningsarbete ska ses i.
Man kan beskriva det som aptitretarna på menyn i avvaktan på att huvudrätten ska serveras.
Men jag hoppas att också aptitretarna ska smaka bra.
Detta är en del av en bredare strategi som i sig bygger på tre pelare.
För det första granskar kommissionen regelbundet grundligt alla lagstiftningsförslag man lagt fram och som ännu inte antagits av lagstiftaren inom en viss tidsperiod.
Syftet är att avgöra om förslagen kan dras tillbaka eller om beslutsfattandet kan ske bättre på annat sätt.
Kommissionen har i år gått igenom samtliga förordningar som ännu väntat på antagande slutdagen den 1 januari 2004 för att se om förslagen har blivit inaktuella, stannat upp i lagstiftningsprocessen under en längre tid, om översynen föranletts av nya vetenskapliga rön, förändringar på marknaden eller andra aspekter, eller om de uppfyller dagens standarder när det gäller förväntade kostnader och förmodade konsekvenser för konkurrenskraften.
Slutresultatet är att av de 183 förslag kommissionen granskat avser 68 att dras tillbaka på grund av att de inte är förenliga med tillväxt- och sysselsättningsmålen eller kriterierna för bättre lagstiftning, för att de objektivt sett inte längre är relevanta eller för att de sannolikt inte kommer framåt i lagstiftningsprocessen i deras nuvarande form.
När det gäller fem av förslagen som omnämns i meddelandet rekommenderar kommissionen att lagstiftningsprocessen bör fortsätta, men att man innan dess vill analysera dem grundligt ekonomiskt för att hjälpa det lagstiftande organet att nå ett beslut.
Jag vill betona att somliga förslag dras tillbaka som en del av en allomfattande översyn av gemenskapens politikområden, även om kommissionen förbehåller sig rätten att efter denna process lägga fram reviderade förslag tillsammans med en uttömmande bedömning av deras kostnader.
Jag vill även framhålla att kommissionen genom att i eftermiddag meddela rådet och parlamentet vilka förslag man avser dra tillbaka uppfyller sina skyldigheter enligt ramavtalet om förbindelserna mellan kommissionen och parlamentet.
De valda förslagen kommer att betraktas som formellt återtagna först när detta offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Dagens meddelande handlar om lagstiftningsförslag som ännu inte antagits och utgör den första delen av kommissionens strategi.
Eftersom det gemensamma regelverket inte påverkas i något avseende får det inga konsekvenser för det ekonomiska förfarandet.
Tre saker är viktiga att komma ihåg när man utvärderar resultatet.
Den ena är att antalet lagstiftningsförslag som inte antagits var mycket lägre än många hade väntat.
I två tredjedelar av samtliga fall fick översynen oss att dra slutsatsen att det finns goda skäl att hålla fast vid förslagen, och i bara en tredjedel av fallen uppfylldes inte våra krav för bättre lagstiftning.
Den här översynsprocessen utgör det första testet för trovärdigheten i vårt arbete för bättre lagstiftning och blir en försöksomgång för genomförandet av det verkliga projektet, som jag ska tala om nu.
Det projektet benämns enklare lagstiftning och är det största projektet som sjösätts inom politiken för bättre lagstiftning.
Kommissionen reagerar nu på parlamentets resolution som antogs tidigare i år om förnyandet av Lissabonstrategin genom att fullständigt och systematiskt se över EU: s gemensamma regelverk.
Jag talar då om 20 000 lagar, regler och förordningar.
I slutet av oktober kommer kommissionen att besluta om principerna och kriterierna som ska vara vägledande för detta och om hur vi organisatoriskt sett ska ta itu med denna gigantiska uppgift.
En sak som är säker är att detta herkulesarbete kräver att alla tre institutionerna samarbetar så nära som möjligt, och kommissionen informerar parlamentet så fort ett beslut har fattats om förfarandena och metoderna.
Den tredje pelaren har att göra med de standarder som ska tillämpas för framtida lagstiftning och bedömningen av dess konsekvenser.
Kommissionen fäster största vikt vid att lagstiftningen avsevärt förbättras i framtiden och omfattas av strikta standarder och har redan beslutat att samtliga lagstiftningsförslag, vitböcker och politiska utlåtanden som ligger till grund för arbetsprogrammet ska åtföljas av omfattande konsekvensanalyser.
Kommissionen har nyligen antagit detaljerade direktiv om de metoder som ska användas och kommer nästa år att ge i uppdrag att externt analysera samtliga konsekvensanalyser som utförts dittills.
Med bistånd av ett nätverk av externa experter arbetar kommissionen även med att bygga upp de analytiska och vetenskapliga kunskaper som ska ligga till grund för konsekvensanalyserna.
Kommissionen ser de nya kriterierna för framtida lagstiftning som avgörande när vi anger riktningen för framtiden och för att vi verkligen ska kunna minska byråkratin och lätta på bördan för företagen och myndigheterna i medlemsstaterna.
Vissa medlemsstater har redan antagit en politik av det här slaget och gör anmärkningsvärda framsteg med hjälp av den och befriar företag och offentlig sektor från onödiga kostnader och skapar därigenom ett mätbart mervärde.
Det vill vi ska gälla för hela Europeiska unionen.
Ärade ledamöter!
Detta är något vi behöver diskutera på djupet.
Kommissionen hyser största aktning för parlamentets ansvar i frågan, eftersom den här politiken kommer att behöva medlemsstaternas stöd.
Jag hoppas verkligen att den här debatten sänder ut det tydliga meddelandet om att Europa menar allvar den här gången.
Något vi alla är ense om är att vi behöver bättre lagar och mindre byråkrati.
Redan i detta tidiga skede kan jag berätta att projektet med att identifiera de delar som är oförenliga med lagstiftningen långt ifrån är allt vi tänker göra.
Vi kommer också att överväga om förordningar fortfarande behövs eller om de behöver göras mer användarvänliga, det vill säga skrivas om.
Europas konkurrenskraft blir en måttstock, men inte den enda, för att mäta detta.
För att det inte ska finnas minsta tvivel i frågan vill jag framhålla att målet inte är att få Europa mindre integrerat än det är i dag eller att förskjuta balansen mellan de tre stora politiska målen tillväxt, social sammanhållning och hållbar utveckling.
I stället för att bättre lagstiftning är någon sorts trojansk häst som ska underminera Europa är avsikten att stärka Europa och göra det mer effektivt.
