# ID: svediakorp-gov459220
# author: Markus Pieper (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 312
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Att de yttersta randområdena behöver vårt stöd är självklart.
Sérgio Marques betänkande innehåller många goda förslag för att stärka infrastrukturen när det gäller exempelvis isolerade öar eller bergsregioner.
Strukturpolitik av detta slag är ännu ett uttryck för europeisk solidaritet och lika möjligheter.
Det jag framför allt tycker om i detta betänkande är den balans som nu har uppnåtts när de orimliga kraven inte längre finns där.
Det som gör föredragandens koncept trovärdigt är att man där utgår från föreställningen om parlamentets befintliga strukturpolitik.
Trots konsekvensen och de rimliga kraven för den kommande perioden ser jag ändå en fara i att betydligt mindre pengar i framtiden kommer att vara tillgängliga för strukturpolitiken, och det gör att jag tror att strukturpolitiken enligt de nuvarande modellerna inom några få år kommer att vara föråldrad och att vi kommer att behöva se oss om efter nya idéer för hur vi med mindre pengar ska fortsätta att stödja EU: s regioner – oavsett om det innebär en politik med subventionerade lån, garantier eller med större betoning på nyckelinfrastrukturer och kärnprojekt.
I framtiden måste vi fästa större uppmärksamhet på frågan om hur och var subventionerade investeringar faktiskt drar till sig mer investeringar och huruvida vår användning av investeringssubventioner i isolerade områden faktiskt kanske inte leder till ett hela tiden ökande behov av stöd.
Vårt slutliga mål måste vara en politik med en övergripande större betoning på EU: s konkurrensförmåga.
Även om jag välkomnar Sérgio Marques betänkande som ett första steg i riktning mot en realistisk inställning behöver vi röra oss ännu längre bort från godtyckliga subventioner och i riktning mot ekonomisk tillväxt som bibehåller sin egen kraft.
Om vi ska göra det behöver EU mer uppmuntran för att gå i denna riktning, inte minst från dem som bedriver regionalpolitik.
