# ID: svediakorp-gov459216
# author: Paul Verges (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Sérgio Marques betänkande vittnar återigen om Europaparlamentets uppmärksamhet på de yttersta randområdena.
Giosuè Ligios betänkande om de franska utomeuropeiska departementen, under parlamentets andra valperiod, lade den inledande grunden till begreppet yttersta randområden, ett betänkande som inspirerade program som redan var avsedda att kompensera för avlägsenhet och ökaraktär.
När det nu är så osäkert vad som kommer att hända efter 2006 är parlamentets stöd till de yttersta randområdena mycket värdefullt.
Sérgio Marques betänkande är mycket träffande i det hänseendet.
Även om Europeiska unionens stöd har möjliggjort ett antal insatser i våra mindre utvecklade regioner återstår fortfarande mycket att göra.
Det var också slutsatsen vid den elfte konferensen mellan presidenterna från Europeiska unionens yttersta randområden som ägde rum på ön La Réunion i början av denna månad, i er närvaro, fru Hübner.
Vid det tillfället förespråkade jag en omsvängning i synsättet på förbindelserna mellan Europeiska unionen och de yttersta randområdena.
Utöver vad Europeiska unionen tillför dessa regioner måste vi också erkänna värdet av vad de tillför i form av europeiskt mervärde.
Låt mig påminna er om några uppenbara exempel.
Det är tack vare de yttersta randområdena som gemenskapens sjöfart är världsledande.
Den geografiska situationen för Kourou i Guyana ger ett betydande bidrag till skillnaden i konkurrenskraft som den europeiska rymdindustrin åtnjuter.
Vi har alltså havet, rymden, och vi skulle också kunna nämna den exceptionella biologiska mångfalden i de yttersta randområdena, deras betydelse för att förbättra kunskapen om klimatfenomen och deras bidrag till den kulturella mångfalden.
Det stora avståndet från den kontinent som de yttersta randområdena hör till och den geografiska närheten till andra kontinenter som Europeiska unionen har överenskommelser med ger ibland upphov till motsägelser.
Herr talman!
Jag vill avsluta med att säga att denna dubbla identitet innebär ett verkligt framtidsperspektiv för den hållbara gemensamma utvecklingen av dessa områden, vilka alla står inför stora utmaningar.
EU: s förmåga att lösa frågan om utveckling av dess yttersta randområden kommer att visa på dess verkliga förmåga som avgörande aktör i en rättvis och kontrollerad globalisering.
