# ID: svediakorp-gov459194
# author: Sérgio Marques (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 725
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar, fru kommissionsledamot!
I dag tas ytterligare ett steg på vägen mot att ge de yttersta randområdena särskild status i enlighet med artikel 299.2 i fördraget, med utgångspunkt i de särskilda omständigheter som råder i dessa områden.
Dessa områden präglas av sina avsides lägen och ökaraktär, besvärlig topografi, liten storlek, bergig natur och ekonomiskt beroende av en enda produkt eller verksamhet, samt att dessa faktorer är bestående och samverkar med varandra.
Detta är de utmärkande egenskaperna för vad vi kallar de yttersta randområdena, och de är unika i EU.
Det skulle vara ett allvarligt brott mot principen om proportionalitet och likabehandling om de yttersta randområdena behandlades på samma sätt som övriga regioner i EU.
En integrationsmetod för dessa yttersta randområden måste ta hänsyn till deras mycket speciella egenskaper och måste alltså tillåta anpassningar, justeringar och i vissa fall undantag.
Det som är annorlunda måste behandlas annorlunda, och de uppenbara skillnaderna i de yttersta randområdena är mycket skadliga för deras ekonomiska och sociala utveckling, vilket leder till oacceptabla konkurrensnackdelar och förhindrar dem att ta del av fördelarna med den inre marknaden, den senaste utvidgningen, Lissabonstrategin och globaliseringen.
De yttersta randområdena har mycket små möjligheter att konkurrera på samma villkor eftersom den ekonomiska verksamheten där drabbas av avsevärt högre kostnader, bl.a. på grund av transportkostnader, bristande möjlighet till skalfördelar och externa ekonomier, små och splittrade marknader och brist på kvalificerad arbetskraft.
Därför måste vi vidta åtgärder för att intensifiera EU: s särskilda behandling av de mycket speciella omständigheterna i de yttersta randområdena.
Detta är huvudsyftet med kommissionens meddelande om ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena, som jag hade äran och den spännande uppgiften att utarbeta detta betänkande om.
Kommissionen föreslår en långtgående strategi som bygger på tre prioriterade områden: Konkurrenskraft, tillgänglighet och regional integrering.
Strategin ska genomföras inom ramen för den omarbetade sammanhållningspolitiken.
Kommissionen föreslår att innovativa instrument ska inrättas, som ett särskilt program för kompensation för merkostnader, åtgärdsplanen för utvidgat grannskap för att stödja de yttersta randområdenas integrering med de närliggande geografiska områdena, vilket kommer att omfatta internationellt och gränsöverskridande samarbete å ena sidan och handels- och tullåtgärder å andra sidan.
Detta är kärnan i kommissionens förslag för att kompensera för och minska graden av de största handikapp som de yttersta randområdena lider av.
Den viktigaste prioriteringen är att göra något åt det allvarligaste av dessa handikapp, nämligen de yttersta randområdenas avlägsna belägenhet.
Detta kan vi göra genom att stödja användning av ny informations- och kommunikationsteknik, genom att underlätta transportlänkar till det europeiska fastlandet och genom att stödja de yttersta randområdenas integrering med grannländerna, som de hittills alltid vänt ryggen till.
Den andra stora idén är att stödja de yttersta randområdenas konkurrensförmåga.
Detta kan förverkligas inte bara genom att vi kompenserar för de stora merkostnader det innebär att leva i ett randområde, utan också genom kraftfulla åtgärder i fråga om konkurrenskraft, utbildning, innovationer, forskning, informationssamhället och entreprenörsanda.
Här når kommissionens förslag inte ända fram, och detta är förslagets svagaste punkt.
Problemet är att gemenskapspolitiken, som kan ha mycket stor effekt på de yttersta randområdenas konkurrenskraft, inte på långa vägar uppfyller behoven.
Detta gäller framför allt politiken för att stärka humankapitalet, teknisk forskning och utveckling, miljön, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och telekommunikationer.
Inom dessa områden föreslår kommissionen inga särskilda planer för de områden som utesluts ur mål 1 på grund av att de överskrider 75 procent av genomsnittligt BNP per capita för gemenskapen.
Det finns ett tydligt krav på särskilda övergångssystem från mål 1 till mål 2 i artikel 299.2 i EG-fördraget.
Kommissionens förslag är ändå ett stort steg i rätt riktning, det kommer i rätt tid, det innehåller de rätta strategierna och prioriteringarna och det innehåller förslag till nyskapande politik.
Vi välkomnar kommissionens politik, men vi uppmanar den att vara mer ambitiös och ta in de förslag och synpunkter vi kommer med i mitt betänkande.
Jag måste avsluta med att tacka de personer som har bidragit till att förbättra detta betänkande.
