# ID: svediakorp-gov459069
# author: Pervenche Berès (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 654
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vi har framför oss en överenskommelse vid första behandlingen om en text som knappast skulle kunna vara mer komplicerad, i samband med vilken 304 ändringsförslag lätt kommer att kunna antas.
Det vill säga om parlamentet kan arbeta på ett intelligent sätt när detta erfordras.
Efter att ha sagt detta vill jag framhålla att det står mycket på spel i denna text, vilket var och en kan se.
Texten är väl avvägd med en känsla både för risker och för utmaningar i form av konkurrens såväl inom eller som utanför Europeiska unionen.
Jag ska göra tre påpekanden.
Det första gäller innehållet i denna text och går ut på att varje synpunkt som gör det möjligt för oss att värdera och ta bättre hänsyn till riskerna inom banksektorn – och mer allmänt inom finansinstitutens sektor – är steg i rätt riktning i den mån som de kopplas ihop med en rimlig konsolidering och framför allt genom införandet av effektiva tillsynsmekanismer.
Detta är hela den debatt som vi har fört om bankernas storlek, intern gruppkonsolidering och riskvärdering.
Jag anser att hur vi än ställer oss till denna fråga förblir frågan om hur ett ledande tillsynsorgan på EU-nivå ska etableras av helt avgörande betydelse, och vi kommer att bli tvungna att återvända till den under de närmaste åren.
Jag har en sak att säga om de små och medelstora företagen: Jag vågar hoppas att den lösning som har föreslagits är ett steg i rätt riktning och att den inte tvärtom leder till brist på krediter för de små och medelstora företagen.
Debatten är öppen, men personligen har jag mina tvivel i denna fråga.
Det andra jag vill säga och som min kollega John Purvis nyss talade om, har att göra med internationella förbindelser.
Jag vet, herr kommissionsledamot, att ni lägger stor vikt vid dem, och uppriktigt sagt har jag frapperats av den obalans som råder i fråga om hur integreringen och anpassningen av överenskommelserna i Basel II uppfattas, vilket jag kan säga eftersom vi har följt frågan.
Vi vet vilken roll amerikanerna har spelat när det gäller att definiera och leda förhandlingarna om Basel II, och i dag kan vi konstatera att det finns ett stort frågetecken på andra sidan Atlanten när det gäller tidtabellen för och omfattningen av denna överenskommelse.
Bakom allt detta lurar en utmaning i konkurrenshänseende för våra ekonomier som vi inte kan bortse från, och vi räknar med att ni kommer att vara vaksamma för att förhindra att detta leder till en situation som resulterar i att EU diskrimineras.
Min sista punkt gäller frågan om kommittéförfarandet, något som alla mina kolleger har talat om.
För det första sa kommissionsledamoten till oss: ” Vi får inte blockera överenskommelser, för marknaderna skulle inte förstå ”.
Men som alla vet reagerar marknaderna ändå som det passar dem.
Marknadens aktörer kan i dag säga till oss: ” Det är absolut nödvändigt att ni antar denna text.
Om ni inte gör det blir det katastrof ”.
Och när de sedan ogillar ert sätt att genomföra nivå I av överenskommelsen på kommer de till oss och är glada för att det finns ett parlament som kan undersöka i vilken mån utskottets beslut har genomförts korrekt eller ej.
Låt oss därför inte lyssna alltför mycket på vad marknaderna har att säga, utan låt oss göra vårt arbete som lagstiftare.
Slutligen vill jag uttrycka min förtjusning över att det brittiska ordförandeskapet har bildat en grupp för ” ordförandeskapets vänner ”.
Jag anser att detta är ett bra sätt att nå en överenskommelse på.
Jag beklagar bara att rådet inte är här och deltar i denna viktiga diskussion mellan institutionerna.
