# ID: svediakorp-gov459040
# author: Józef Pinior, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 536
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
I juli och augusti 1980 gick polska arbetare i Lublin, längs med den baltiska kusten och i många andra städer ut i strejk.
I slutet av augusti förvandlades denna aktion till en generalstrejk som påverkade hela landet.
Denna aktion leddes och organiserades av en företagsgemensam strejkkommitté och av Lech Wałęsa vid skeppsvarvet i Gdansk.
Arbetare och intellektuella demonstrerade för frihet, social rättvisa och värdighet.
Slagorden frihet, jämlikhet och brödraskap ropades återigen ut ifrån europeiska banderoller precis som för 200 år sedan i Paris.
Den 31 augusti undertecknades ett avtal vid skeppsvarvet i Gdansk.
I det gick de statliga myndigheterna med på de 21 kraven från de strejkande arbetarna.
Detta ledde till uppkomsten av den fria och oberoende fackföreningen Solidaritet.
Generalstrejken och Solidaritets aktioner blev en källa till hopp för arbetare över hela världen i kampen för arbetarnas rättigheter, ett rättvist samhälle och en bättre värld.
Solidaritet startade en kedjereaktion över hela Östeuropa som till slut ledde till en fredlig demokratisk revolution och en seger för demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Detta innebar även början till slutet för det totalitära systemet och Europas delning, symboliserat av Berlinmurens fall.
Det är passande att 25 år senare, här i Europaparlamentet i Strasbourg, i det enade Europas politiska hjärta, hedra de polska arbetare och alla dem som gjorde uppror mot förtryck och orättvisa och deltog i skapandet av fackföreningsrörelsen Solidaritet.
Ett särskilt erkännande bör ges till dem som fortsatte kampen med självständiga aktioner efter införandet av militärt undantagstillstånd i Polen.
Jag vill hylla alla medborgare i Central- och Östeuropa för deras kamp i demokratins, de mänskliga rättigheternas och den nationella suveränitetens namn.
Herr talman, vi står inte ensamma i den här kampen.
Vi minns det stöd som Solidaritet fick från den internationella fackföreningsrörelsen, från det västeuropeiska civilsamhället och från demokratiska regeringar.
Tack Europa!
Tack även till alla europeiska medborgare som stod på Solidaritets sida och stödde vår kamp för frihet och demokrati när vi befann oss i fängelse eller drevs under jord.
Europeiska unionen bör vara stolt över detta kulturarv, stolt över att den åstadkommit sådana bevis på gemenskap.
Gemenskapen förstärker den europeiska enigheten.
I sitt program, det vill säga de 21 kraven ifrån Gdansk samt programmet för en självstyrande republik, presenterade Solidaritet en vision av ett samhälle och ett land som hölls ihop med hjälp av frihet, respekt för de mänskliga rättigheterna och social rättvisa.
Denna vision är fortfarande relevant i dag.
Solidaritets program kan fortfarande inspirera på global nivå och även på EU-nivå, när Europeiska unionen tar itu med utmaningen att skapa en effektiv ekonomi och ett rättvist samhälle.
I dagens värld står Solidaritet för en vägran att tolerera fattigdom och förtryck var som helst i världen.
Detta kräver att Europeiska unionen agerar för att utrota fattigdomen.
Under 2000-talet kräver Solidaritets budskap att EU för en utrikespolitik som aktivt främjar demokrati och de mänskliga rättigheterna och stöd till dem som för närvarande förföljs på grund av att de tillhör en minoritet.
