# ID: svediakorp-gov459002
# author: Martin Schulz, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 866
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Jag vill tacka er för vad ni sa om den allmänna inriktningen för vårt arbete under det närmaste året.
Jag hälsar våra vänner från Rumänien och Bulgarien varmt välkomna, oavsett deras politiska hemvist; ni som hör till min egen grupp vill jag hälsa särskilt varmt välkomna, men jag välkomnar även er som är av annan uppfattning och hoppas att vi kan ha ett gott samarbete här i kammaren för EU: s bästa.
Jag vill också be dem att arbeta hårt och diskutera med kraft i kammaren, för EU behöver det också.
Det är här i parlamentet som den europeiska demokratin blir verklighet, så låt mig anknyta till det min gode vän Hans-Gert Poettering sa.
Jag håller helt med honom om att vi inte kan godta kommissionens sätt att sprida information, som går ut på att den, via kommissionsledamot Günther Verheugen, meddelar vad den vill dra tillbaka, varpå José Manuel Barroso följande dag talar om för den internationella pressen vad han tänker dra tillbaka.
Parlamentet har alltså inte underrättats officiellt ännu, trots att kommissionen är skyldig att göra detta enligt det interinstitutionella avtalet.
Men parlamentet har väl ändå rätt att få veta vad som händer i maktens hemliga korridorer i denna byggnad.
Ett tillfälle att informera parlamentet gavs förra torsdagen under talmanskonferensen, då José Manuel Barroso kunde ha gjort det.
Han var naturligtvis inbjuden men sa att han inte kunde komma.
Jag fick sedan veta att skälet till att han inte kunde komma var att Hans-Gert Poettering inte var där.
Jaha, sa jag, så det är så det är: om Hans-Gert Poettering inte är där är det meningslöst!
Genom dagens tidningar får jag nu veta var José Manuel Barroso befann sig förra torsdagen, när han inte hade möjlighet att närvara.
Ordföranden för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater kan visserligen bli upprörd över att vi inte får någon information, men det kunde vi ha fått förra torsdagen om inte Hans-Gert Poettering, tillsammans med ordförande Barroso, hade deltagit i ett evenemang i Lissabon som anordnades av Europeiska folkpartiets tankesmedjor.
Klaga inte på kommissionen om det är ert eget fel att de möten där det är meningen att vi ska informeras inte blir av.
Jag riktar inte dessa anmärkningar mot Hans-Gert Poettering, för detta är inte hans uppgift.
Jag har viss förståelse för honom, men det har jag inte för kommissionens ordförande.
Kommissionsledamot Wallström, ni kan hälsa José Manuel Barroso från mig att jag inte godtar en situation där kommissionens ordförande meddelar den internationella pressen vad han tänker göra, men inte Europaparlamentet.
Det är oacceptabelt!
Jag godtar inte heller att en kommissionsordförande vid en presskonferens i samband med att han återvänder från semestern – som måste ha varit lång, för han har inte hörts av på länge – säger att det var meningslöst att koncentrera sig på konstitutionen, som ändå var så avlägsen, och att vi nu måste ägna oss åt annat.
Detta kom alltså från någon som har till uppgift att kämpa just för denna konstitution!
Jag undrar verkligen hur kommissionens ordförande ser på de stater som faktiskt redan ratificerat konstitutionen, eller de som just nu håller på att göra det.
Vad ska de egentligen tycka om en kommissionsordförande som denne?
Jag tänker inte käbbla om sakfrågan; visst måste vi bli bättre på att stifta lagar, och visst måste överflödig lagstiftning dras tillbaka.
Det håller jag fullständigt med om, men låt mig alldeles tydligt säga, herr talman, att det arbetsprogram ni har tillkännagivit för det kommande året inte kan genomföras på samma sätt som sina föregångare.
Allt handlar om samarbete mellan EU: s institutioner, framför allt mellan kommissionen och parlamentet, men då förväntar jag mig av kommissionen att den möter parlamentet på halva vägen och håller debatten om EU: s framtid i parlamentet, i stället för på en presskonferens eller under kommissionens informationsmöten i Bryssel.
Det är bara så vi kan nå något slags enighet, inte minst om budgetplanen.
Låt mig bara påminna er om att det mellan parlamentets siffror – våra förslag, med andra ord – och de som man misslyckades med att anta under toppmötet, nämligen den kompromiss på 1,07 procent som diskuterades där, finns en klyfta på flera miljarder.
Mellan kommissionens krav i fråga om budgetplanen och det som rådet i själva verket vill ha finns dock en gapande avgrund motsvarande det dubbla beloppet.
En kommissionsordförande som ville genomföra sitt eget ambitiösa program borde, efter misslyckandet med budgetplanen, ha ställt till med ett uppträde och kallat det vägen mot Europeiska unionens undergång!
Vad jag kritiserar, herr talman, är kommissionens alltför långa frånvaro från debatten om budgetplanen och konstitutionen.
Vi stöder helhjärtat era förslag, men vi hoppas också att kommissionen, och framför allt dess ordförande, snart ska komma in i matchen igen.
