# ID: svediakorp-gov459001
# author: Hans-Gert Poettering, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 859
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar!
Låt mig inleda med att på min grupps vägnar hälsa våra vänner från Bulgarien och Rumänien varmt välkomna och försäkra dem om att vi ser fram emot vad som kommer att bli en process av ömsesidigt lärande.
De av oss som redan finns här i kammaren kommer att ha mycket att lära av Bulgarien och Rumänien om hur det går till hos dem, medan de, våra nya observatörer, kommer att ha mycket att lära av vårt sätt att arbeta.
Genom förståelse på båda sidor kommer vi att nå framgångar som kommer oss alla till del.
Ni, herr talman, talade om en identitetskris, och jag välkomnar det tillfälle som ert anförande ger oss att se över situationen i dag.
Ni nämnde också konstitutionen.
Jag är djupt övertygad om att det enda sättet för oss att hantera den identitetskris som vi i EU genomgår är att ge uttryck för de värderingar som förenar oss – även över de politiska gränserna – i form av en europeisk författningslagstiftning.
Därför får vi inte lägga vår konstitution – och jag tänker främst på dess andra del där dessa värderingar beskrivs – åt sidan, utan den måste finnas kvar på dagordningen.
Vi behöver faktiskt dessa värderingar, och de är avgörande för vår gemensamma framtid.
Därför får inte heller de negativa resultaten i Frankrike och Nederländerna tillåtas vara det sista ordet.
Vi måste givetvis upprätta lämpliga tidsramar och vara förnuftiga när vi fattar beslut om när vi ska gå vidare, och vi måste överväga detta tillsammans med kommissionen.
Ingen av oss får ge intryck av att konstitutionen på något vis har avförts från dagordningen; vi fortsätter att reflektera över hur denna konstitution och dess grundläggande delar ska ges konkret form.
Jag anser också att det vore en god idé – och jag tror att talmannen tänker i liknande banor – att då och då, oavsett vilket land som är ordförande för Europeiska unionen, bjuda in regeringschefer till kammaren och diskutera Europas framtid med dem.
Det bekymrar oss givetvis att stora delar av allmänheten ser vårt EU som något mycket avlägset.
Detta är alldeles säkert, vice ordförande Wallström, delvis en PR-fråga och därmed ert ansvar, men det handlar i grund och botten om vårt lagstiftningsarbete, och jag vill därför på min grupps vägnar säga att kommissionens hållning – att vi ska lagstifta mindre – i princip är riktig.
Det vi gör måste emellertid vara bra; det måste vara ” bättre lagstiftning ”.
Kommissionen närmar sig problemen från rätt håll, men jag vill uppmana er att inte kringgå de förfaranden vi har enats om i det interinstitutionella avtalet, för då hamnar vi i en återvändsgränd.
Vi är eniga med er i sak, men jag rekommenderar starkt att ni följer förfarandena för samråd med Europaparlamentet innan ni antar formella resolutioner.
Om ni vill fatta beslut redan nu på tisdag är det inte tillräckligt att kommissionsledamot Günther Verheugen – varför det nu ska vara just han – inofficiellt underrättar grupperna i dag.
I stället behöver vi ett konstruktivt institutionellt utbyte mellan kommissionen och Europaparlamentet.
En av de viktigaste frågorna att diskutera kommer alldeles säkert att vara EU: s konkurrenskraft.
Vi håller med José Manuel Barroso om att debatten om konstitutionen inte får leda bort vår uppmärksamhet från denna fråga, som, tillsammans med frågan om hur vi ska bygga upp ett socialt Europa, är central för allt.
Vi måste också inleda en närmare dialog med de nationella parlamenten, eftersom det vore en tragedi för EU om det uppstod splittring mellan oss och dem.
Om vi vill leda EU mot en ljus framtid måste vi finna sätt att göra det tillsammans.
Innan jag slutar, vilket jag ska göra inte minst för att jag ser att vice premiärministern är här i sin egenskap av rådsordförande, vill jag också diskutera hur vi ska gå vidare med frågan om data och kampen mot terrorismen.
Vi har hört att det finns regeringar som vill hantera denna fråga endast genom att anta ramresolutioner, vilket innebär att Europaparlamentet utesluts.
Den brittiske inrikesministern Charles Clarke har sagt att det brittiska ordförandeskapet kan tänka sig att låta parlamentet delta om vi kan lägga fram något definitivt inom rimlig tid.
På min grupps vägnar vill jag säga till honom att det är just det vi vill, eftersom terrorismen måste bekämpas.
Det kan jag försäkra er.
Vi vill emellertid också att parlamentet ska delta för att lämpliga rättsliga ramar ska kunna upprättas, vilket inte enbart bör vara de nationella regeringarnas sak.
Mot denna bakgrund hoppas jag att rådet, kommissionen och vi här i parlamentet kan arbeta väl tillsammans, för om vi inte gör det kommer EU att ställas inför ännu större svårigheter.
Vi arbetar tillsammans för EU: s framtid, och vi har en gemensam skyldighet att göra detta.
