# ID: svediakorp-gov458939
# author: Karin Scheele, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 494
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill helhjärtat instämma i de gratulationer som kom John Bowis betänkande till del i morse.
Jag är övertygad om att detta inte kommer som någon överraskning för honom, eftersom han har lagt fram ett mycket nyanserat och framsynt betänkande om ett viktigt ämne, och det är min förhoppning att det kommer att stödjas av en överväldigande majoritet i kammaren.
Ämnet allvarliga och försummade sjukdomar i utvecklingsländer handlar till mycket stor del om mänskliga rättigheter.
Rätten till hälsa och tillgång till läkemedel är i första hand sociala frågor, eftersom det framför allt är utvecklingsländerna och, som så ofta i dessa länder, de allra fattigaste människorna som drabbas av de försummade sjukdomarna.
Jag anser därför att det är bra att man i Bowisbetänkandet uttryckligen sätter in dessa frågor i sitt sammanhang bland andra politiska frågor, såsom skuldavskrivning för de fattigaste länderna.
Om länderna även i fortsättningen avsätter 40 procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) till betalning av ränta och amortering på utlandsskulden kommer varken situationen eller sjuk- och hälsovårdssystemen i länderna att förändras, oavsett hur många resolutioner vi antar i kammaren.
Det gläder mig att John Bowis ägnar en stor del av sitt betänkande åt problemet med hiv / aids och att han som vanligt intar ett mycket progressivt förhållningssätt.
Vi måste oförtröttligt påminna om att det viktigaste i kampen mot hiv / aids är att förebygga sjukdomen.
Uttalandet i Bowisbetänkandet om att oerhört många fler nya infektioner bröt ut under 2004 illustrerar den politiska situation som parlamentet länge har kritiserat, nämligen att varken bidragen eller stödet till lämpliga förebyggande åtgärder är tillräckliga.
Kritiken riktar sig i första hand mot Bush-administrationen i Förenta staterna.
Jag menar att det är fel att hantera detta på ett dogmatiskt sätt och enbart som en principfråga och bortse från den faktiska situation som råder i utvecklingsländerna.
Jag tackar John Bowis för att vi i Europaparlamentet har fått möjlighet att göra gemensam sak med kommissionen och visa att Europeiska unionen väljer en annan väg.
I samtliga uttalanden, vare sig de kommer från den icke-statliga organisationen Läkare utan gränser eller från Världshälsoorganisationen (WHO), betonas att vi inte kommer att kunna lösa problemet genom att förlita oss på marknadskrafterna.
Vi kommer tvärtom endast att få bukt med det genom omfattande offentliga investeringar och större engagemang från den offentliga sektorns sida, inte bara i Europa utan även i de drabbade utvecklingsländerna.
Jag anser att detta påpekas alltför sällan och att vi i stället gång på gång får höra krav på neddragningar av de offentliga insatserna.
Om vi menar allvar när vi säger att vi vill lösa problemet behöver vi få detta bekräftat, och det gladde mig mycket att i dag höra kommissionsledamoten tala om att man överväger konkreta stödåtgärder, vilka även skulle innefatta investeringar i grundforskning.
