# ID: svediakorp-gov458853
# author: Ljudmila Novak (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag har hört mycket gott om Europaskolorna från föräldrar.
Till följd av en mer komplex organisation och det stora elevantalet har dock vissa brister gett sig till känna, särskilt sedan de nya medlemsstaternas anslutning, som innebar en markant ökning av elevantalet.
Vissa skolor har varit överbelagda, vilket har påverkat kvaliteten på undervisningen.
Ökad efterfrågan kräver också ökad finansiering.
Det första skolåret är särskilt stressande, både för föräldrar och elever, eftersom de från första dagen måste klara att anpassa sig till en ny miljö, ett nytt språk, nya klasskamrater och nya lärare.
Därför är det av största vikt att lärarna visar förståelse under denna inskolningstid.
De största svårigheterna upplevs av elever som måste läsa flertalet ämnen på ett främmande språk.
Elever som behärskar ett främmande språk på konversationsnivå har också problem i särskilda ämnen som kemi, geografi, matematik och så vidare.
Barnen i dessa skolor har olika begåvning och vissa arbetar hårdare än andra.
Alla klarar inte de krav som ställs i det program som leder fram till en europeisk studentexamen.
Det är därför nödvändigt att eleverna har möjlighet att få ett annat avgångsbevis från skolan och inte bara bevis på att de har genomgått den avslutande studentexamen.
Inte heller är åtgärderna för barn med särskilda behov tillräckliga.
Dessa barn kräver en mer individuellt utformad utbildning och specialutbildade lärare.
I alltför stora klasser kan inte lärarna ägna tillräcklig uppmärksamhet åt barn med särskilda behov eller barn med inlärningssvårigheter och sociala problem.
Vi bör hur som helst berömma de ansträngningar som görs av alla som strävar efter att tillhandahålla högkvalitativ undervisning och stöd för integration och anpassning till det mångkulturella Europa.
Vi måste försöka se till att så många barn som möjligt kan använda sitt modersmål under åtminstone någon tid i Europaskolorna.
I annat fall kommer de när de går ut ur skolan att ha en hel del kunskaper, men inte kunna använda sitt modersmål korrekt.
