# ID: svediakorp-gov458847
# author: Siim Kallas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 591
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, Mary Honeyball!
Ert betänkande tar upp några mycket känsliga frågor och jag har redan stött på den svårighet som ni nämnde i era inledande anmärkningar.
Det är en mycket kontroversiell fråga, och eftersom Europaskolorna är relativt självstyrande organ med en autonom struktur och själva beslutar om många av dessa saker, undrar jag ibland varför jag står här på denna sida och inte är där med er och ställer frågor.
Kommissionen är mycket mån om Europaskolornas kulturella särdrag.
Vi håller därför med om de flesta av de punkter som tas upp i betänkandet, eftersom vårt gemensamma mål är att systemet med Europaskolor ska fungera väl.
När det gäller budgeten vill vi ha ansvarighet för alla aktörer genom insyn, planering och övervakning och därigenom en sund och effektiv användning av medborgarnas pengar.
Jag förstår att folk blir frustrerade ibland när allt bara handlar om pengar, men vi måste förstå att lösningen i många fall ligger i att vara noggrann med alla de små ekonomiska frågorna och de måste hanteras korrekt.
I fråga om ledningen är jag mycket glad att man i betänkandet efterlyser bättre representation för EU-institutionerna i styrelsen för Europaskolorna, mer i linje med den roll de spelar och med EU: s finansiella bidrag, som för närvarande uppgår till 127 miljoner euro, dvs. i stora drag 60 procent av hela budgeten.
Erfarenheten har visat att konventionen från 1994 inte längre räcker för att klara av de utmaningar som utvidgningen inneburit och följderna av den.
Jag litar därför på att jag kan räkna med ert stöd när det gäller att förbättra de nuvarande mekanismerna för ledningen.
Jag är också glad att se att det som vi i kommissionen har diskuterat när det gäller barn med särskilda undervisningsbehov är i linje med de åtgärder som föredraganden föreslår i denna fråga.
Endast genom att fortsätta på detta sätt och ställa lämpliga resurser till förfogande kommer vi att kunna garantera en verkligt human strategi som också möjliggör delaktighet.
När det gäller den europeiska studentexamen instämmer jag i att alla medlemsstater bör uppmanas att göra den mer tillgänglig.
När vi utformar lämpliga processer måste vi emellertid noga se till att samma kvalitetsstandarder uppfylls överallt.
Jag instämmer i att det krävs fortsatta ansträngningar för att ge Europaskolorna möjlighet att erbjuda ett alternativt avgångsbevis för elever som väljer en mer yrkesinriktad utbildning.
Jag vill dock understryka de problem som kommissionen ser på ett antal områden.
När det gäller finansieringen bör vi finna sätt att åstadkomma en allvarlig och konkret förbättring av ledningen och rapporteringen.
Jag tror fortfarande att idén om att fastställa ett årligt tak för gemenskapens bidrag till Europaskolorna bör utredas noggrant, som en del medlemsstater har betonat.
Jag anser också att det är viktigt att se över och tillämpa det så kallade kriteriet, som har antagits efter ingående diskussioner med styrelsen för Europaskolorna, det beslutande organet i systemet med Europaskolor.
Om vi ska kunna bibehålla systemet som det definieras i konventionen om inrättandet måste vi våga ta itu med frågan om framtiden för de Europaskolor som inte längre uppfyller de mål för vilka de ursprungligen skapades, utan att utesluta något alternativ.
Jag förstår de olika förväntningarna efter utvidgningen, men svaret kan inte vara att systematiskt skapa nya skolor om det inte är motiverat.
Det skulle strida fullständig mot uppdraget för och andan i systemet med Europaskolor.
