# ID: svediakorp-gov458846
# author: Mary Honeyball (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 601
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka parlamentet för möjligheten att lägga fram detta betänkande.
Det är ett viktigt betänkande om de skolor som de europeiska institutionerna tillhandahåller främst för barn till personal som arbetar vid institutionerna.
Det är ett helt företag numera.
För närvarande finns det mer än 19 200 elever i fjorton Europaskolor på tio platser, bland annat i Bryssel och i Luxemburg.
Det är vårt ansvar att se till att dessa skolor tillhandahåller bästa möjliga undervisning genom att använda resurserna, personalen och läroplanen på bästa möjliga sätt.
Det är detta jag har försökt se på i mitt betänkande, och det är viktigt att vi granskar dessa frågor nu, eftersom det är omkring femtio år sedan skolorna inrättades, och även om de har setts över vid några tillfällen är det egentligen inte så mycket som har ändrats under denna tid.
Vi har nu möjlighet att se över dessa skolor, det sätt de sköts på, deras ledning, finansiering och läroplan, och rekommendera förbättringar.
I mitt betänkande har jag särskilt tittat på områdena finansiering, styrning och ledning av skolorna samt läroplanen och hur den följs i skolorna.
För det första vill jag ta upp finansieringen.
Vi har Herbert Bösch här som sammanställde ett betänkande om denna fråga för några år sedan och jag tror att han vill diskutera detta vidare.
Det är viktigt att vi ser över hur skolorna finansieras för att garantera att medlen används på bästa möjliga sätt.
Ett område som jag särskilt vill framhäva är anställningen av lärare.
För närvarande utplaceras lärarna från medlemsstaterna för att undervisa i någon Europaskola under en viss tid, varefter många av dem återvänder till sitt eget land.
Med hänsyn till hur undervisningen sker, dvs. att man förutom undervisning i modersmålet också undervisar vissa ämnen på gemenskapsspråken, lägger det nuvarande systemet en orättvis börda på de engelskspråkiga länderna, som proportionellt sett tillhandahåller fler lärare på grund av efterfrågan på undervisning på engelska i Europaskolorna.
Jag hoppas att särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid denna fråga som ett resultat av betänkandet.
En annan sak som är viktig när det gäller finansieringen är frågan om avgifter och om hur betalningen fungerar.
Ingen avgift tas ut för barn till anställda vid EU-institutionerna, vilket är helt rätt eftersom detta var anledningen till att skolorna inrättades.
Numera tas många – inte en majoritet, men många – av skolplatserna emellertid upp av barn från andra ställen än EU-institutionerna.
Ett stort antal kommer från andra institutioner av statlig karaktär eller från de lokala företagen.
De organisationer som skickar barnen dit betalar vanligen för dem, så det innebär inte alltför många problem.
Men när det gäller de återstående eleverna finns verkliga svårigheter.
De väljs ut genom vad som förefaller vara en ganska slumpmässig metod och betalar en del av avgiften själva – deras familjer betalar för dem.
Avsevärd kritik har riktats mot detta system eftersom det inte medger insyn, och mycket ofta tas inte en tillräckligt stor avgift ut, avgifterna speglar inte nivån på marknaden.
När det gäller ledningen skulle jag vilja att de administrativa styrelser som leder skolorna ges bättre möjligheter till självstyre.
I fråga om läroplanen är det allra viktigaste att minska klassernas storlek så att ingen klass i Europaskolorna har fler än trettio elever.
För närvarande är maximiantalet trettiotvå elever.
Jag överlämnar detta betänkande till er och ber om ert stöd.
