# ID: svediakorp-gov458839
# author: Lívia Járóka (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 357
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– I konsumtionssamhällets värdesystem har hälsan fått en avgörande betydelse för livskvaliteten och utvecklats till en tungt vägande faktor i den ekonomiska och sociala politiken.
Direkta och indirekta utgifter för medicinska behandlingar svarar för en allt större andel av EU-medlemsstaternas budgetar.
Alla kan dock inte i samma utsträckning märka av de positiva effekterna.
För fattiga och missgynnade grupper som i flera avseenden är uteslutna och som utgör samhällets nedre tredjedel, kan vi inte säga att det har skett någon märkbar förändring till det bättre om man ser till kvaliteten på den hälsovård som tillhandahålls eller dessa människors välmående, hälsostatus eller förväntade livslängd.
Min kollega Eva-Britt Svensson formulerar i sitt betänkande tydligt behovet av att tillhandahålla hälsovård på mer lika villkor.
Målet är att hälsovården ska hålla samma kvalitet och att kvinnor och män ska garanteras lika tillträde till hälsovårdstjänster.
En särskilt viktig punkt i detta betänkande är kravet på att skapa förutsättningar för lika tillträde till hälsovård och lika möjligheter för gravida kvinnor, kroniskt sjuka, funktionshindrade och äldre kvinnor samt kvinnor som tillhör andra utsatta grupper, exempelvis romska kvinnor.
Bristen på statistik gör att vi inte har några siffror över vilket förhållande den romska folkgruppen i allmänhet och romska kvinnor i synnerhet har till de olika typer av institutioner som tillhandahåller hälsovårdstjänster.
Få undersökningar har granskat i vilken omfattning fördomar kommer till uttryck hos hälsovårdsanställda i deras kontakter med romer.
Inte heller vet vi vilka fördomar och rädslor som finns hos romer vad avser hälsovårdstjänster och hälsovårdspersonal.
Den bild som tydligt framträder i rapporter från frivilligorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och antropologiska studier är emellertid att romska kvinnor som är bosatta inom EU får en sämre hälsovård, eftersom de påverkas av en rad ogynnsamma omständigheter och utsätts för diskriminering.
Den förväntade livslängden för romska kvinnor i dagens Ungern är exempelvis 62,5 år, medan den är 75 år för icke-romska kvinnor.
Vi måste få i gång en mycket mer livaktig diskussion om vilka faktorer som styr att våra romska medsystrar får sitt liv förkortat med 13 år.
