# ID: svediakorp-gov458824
# author: Kartika Tamara Liotard, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först av allt vill jag varmt tacka Eva-Britt Svensson för hennes betänkande, som jag vill kommentera på två punkter.
Nederländernas parlament kommer inte att diskutera fortsatta åtgärder mot kvinnlig könsstympning förrän senare denna månad.
Kabinettet har antagit ett antal goda rekommendationer från folkhälsorådet om åtgärder för att förebygga och beivra könsstympning.
Det i sig illustrerar hur viktigt det är att beakta denna fråga och Eva-Britt Svenssons betänkande.
Trots att Nederländerna månar om bilden av sig själv som ett progressivt land, har vi väntat alltför länge på en tydlig policy om könsstympning, och inte ens nu har den nederländska regeringen fattat något beslut om anmälningsplikt för hälsovårdspersonal, eftersom man är rädd för att allmänheten ska undvika att söka medicinsk hjälp om hjälpen används för att upprätthålla lagen.
Vi kan dock inte kosta på oss att inta en så slapp hållning till denna allvarliga form av misshandel, och vi stöder därför kravet i Svenssons betänkande att anmälan ska vara obligatorisk.
Utöver genusskillnaderna i hälsovården och behovet av ett tydligare genusperspektiv på hälsobesvär, som nämns i betänkandet, återstår många områden där det finns en särskild koppling mellan kvinnor och hälsa och där könsspecifika effekter därför kan förutses.
Dessa effekter bör kartläggas innan ny lagstiftning införs.
För två månader sedan beslutade Nederländernas parlament att låta utarbeta en rapport om genusrelaterade effekter i det nya hälsovårdssystem som ska införas den 1 januari.
Jag vill råda kommissionen att låta utarbeta liknande rapporter över genusrelaterade effekter inom politikområden som verkligen är av betydelse för kvinnor, och vill att dessa ska läggas fram för parlamentet innan den nya hälsovårdslagstiftningen antas.
Detta kan faktiskt ses som ett tillägg till punkt 11 i Svenssons betänkande.
