# ID: svediakorp-gov458821
# author: Karin Jöns, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Det saknas fortfarande en genusspecifik hälsopolitik i Europa.
Därför är Eva-Britt Svenssons betänkande så viktigt och jag tackar henne för det.
Det är inte längre acceptabelt att de flesta medicinska produkterna enbart testas på män när vi vet att biologiska faktorer innebär att medicinska produkter verkar olika på män och kvinnor, något som redan nämnts.
Det är inte heller längre acceptabelt att fler kvinnor än män dör i hjärtinfarkt eftersom symtomen hos kvinnor innebär att tillståndet inte diagnostiseras i tid.
Det är lika obegripligt att det fortfarande helt saknas information i bipacksedeln till mediciner om att män och kvinnor kan reagera olika.
Min grupp stöder därför betänkandet fullt ut eftersom det innehåller kravet på att medlemsstaterna äntligen ska ta den genusspecifika hälsopolitiken på allvar.
Många av de krav som framförs i betänkandet är inte nya, vilket bara visar hur långsamt byråkratins kvarnar mal i medlemsstaterna.
Trots att det sedan 1992 har funnits EU-riktlinjer för tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor mellan 50 och 69 år finns det bara omfattande mammografiundersökningar i nio medlemsstater.
Dessa kan minska dödligheten med 35 procent.
I betänkandet efterlyses även screening av kvinnor från 40 års ålder, så snart det finns tillgång till bevisbaserade uppgifter, eftersom det finns preliminära indikationer på att dödligheten kan minskas även här med upp till 20 procent.
En annan viktig fråga är den om klamydiainfektioner.
Sjukdomen leder till kvinnlig infertilitet i vart tredje fall där sjukdomen inte diagnostiserats i tid.
Behovet av ytterligare faktaunderlag i frågan är mycket stort.
Sammanfattningsvis vill jag kort uppmärksamma en utveckling som går allmänheten helt obemärkt förbi.
Trots att kejsarsnitt utgör en ökad risk för både mammans och barnets hälsa ökar antalet sådana operationer dramatiskt i flera länder.
Orsakerna tycks hänga samman med allt från sjukhusläkarnas tjänstgöringslistor och extrainkomster från privata patienter till föräldrar som vill ha ett fast datum, och planering av semestern utgör en stor del av fallen.
Därför ställer sig min grupp bakom uppmaningen, som i första hand förstås riktar sig till medlemsstaterna, att rent konkret fästa avseende vid hälsoriskerna för mamman och barnet med kejsarsnitt, där riskerna är fem gånger högre än vid naturlig födsel.
Men vi stöder även uppmaningen till kommissionen att undersöka detta fenomen på djupet och samla in och vidarebefordra relevanta faktaunderlag.
Vi välkomnar också att kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vidta alla åtgärder för att se till att kvinnor äntligen får fullständig information om fördelarna och nackdelarna med hormonersättningsbehandling.
