# ID: svediakorp-gov458818
# author: Eva-Britt Svensson (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 562
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill börja med att tacka för möjligheten att göra detta viktiga betänkande om könsdiskriminering i hälsovården.
Jag vill tacka alla kolleger som har visat stort intresse och engagemang samt lämnat värdefulla bidrag till betänkandet.
Vilket kön vi råkar födas till är en lika viktig faktor för hälsa som social, ekonomisk och etnisk bakgrund.
FN-konferenserna i Kairo 1994 och i Beijing 1995 satte genusskillnaderna i hälsovården på dagordningen.
Tyvärr har inte mycket till handling skett efter det, vare sig i medlemsländerna eller på EU-nivå.
Fortfarande ses ofta kvinnors hälsa som synonymt med sexuell och reproduktiv hälsa.
Naturligtvis är kvinnors hälsa mer komplex än så.
Jag vill nämna några exempel på könsdiskriminering.
Fortfarande tvingas kvinnor vänta längre än män på ambulans vi akuta hjärtbesvär.
Fortfarande är dödligheten högre bland kvinnor än män vid samma typ av hjärtsjukdomar.
Fortfarande får fler män än kvinnor med synproblem möjlighet till starroperation.
Fortfarande är våld mot kvinnor, som är ett stort folkhälsoproblem, ett nästan osynligt fenomen i medicinsk utbildning och praktik.
Fortfarande utgör män normen vid forskning och utveckling av nya läkemedel.
Detta betänkande fokuserar speciellt på två olika områden.
Det första området handlar om att lämna förslag till åtgärder för att förhindra könsdiskriminering mellan män och kvinnor som drabbas av samma eller likartade sjukdomar.
Det andra fokusområdet är kvinnors hälsa ur perspektivet s.k. kvinnliga sjukdomar, dvs. sjukdomar som nästan enbart drabbar kvinnor, exempelvis bröstcancer, benskörhet, ätstörningar hos unga flickor och våld mot kvinnor i alla dess olika former – fysisk och psykisk misshandel, könsstympning, sexslavhandel, prostitution osv.
Könsdiskriminering blir mycket tydlig när man får ta del av de forskningsrapporter som finns.
Till exempel visar en analys av en hudmottagning i Sverige att män och kvinnor behandlas väldigt olika: Männen får den dyrbarare ljusbehandlingen medan kvinnor skickas hem med ett recept på hudsalva.
Den kostnadsmässiga slutsatsen är att om kvinnor skulle behandlas på samma sätt som män, så skulle de resurser som läggs på kvinnor öka med 61 procent.
Om man å andra sidan skulle ta kvinnors behandlingsintensitet som norm, då skulle behandlingskostnaden minska med 33 procent.
Jag kan också nämna att läkare som gjorde skillnad mellan kvinnor och män vid förskrivningen i det exempel som jag tar upp var kvinnor.
Det visar att genusskillnaderna genomsyrar tänkandet hos både män och kvinnor.
För att arbeta mot könsdiskriminering måste forskare och övriga ha tillgång till könsuppdelad statistik i vården.
Utan uppgifter och utan kunskap kan vi inte belägga hur könsdiskrimineringen är i verkligheten.
Utan sådan kunskap kan vi inte heller åtgärda problemen.
Det är verkligen hög tid att åtgärder vidtas för att vi ska kunna tala om en rättvis och jämlik vård.
Genusskillnaderna i hälsovården är en precis lika viktig bestämmelsefaktor som etnisk bakgrund, sociala och ekonomiska faktorer.
Det måste vi ta hänsyn till framöver i arbetet för att få en rättvis och jämlik vård.
Jag vill också betona att tillgång till sexualrådgivning, reproduktiv hälso- och sjukvård samt familjeplanering är viktiga instrument för kvinnors hälsa, liksom för kvinnors möjligheter att på lika villkor delta i samhällslivet och för att bekämpa fattigdomen och den pågående feminiseringen av fattigdomen.
