# ID: svediakorp-gov458786
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 287
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Vi kommer att låta den behöriga avdelningen uttolka denna fråga.
Samtidigt kan jag själv läsa i bilagan till arbetsordningen om frågestunden att det rekommenderas när det gäller följdfrågor att talmannen som en allmän regel bör tillåta en följdfråga från frågeställaren och en, eller högst två, följdfrågor från ledamöter som helst tillhör samma politiska grupp och / eller medlemsstat annan än den som författaren av huvudfrågan tillhör och / eller kommer ifrån.
Om vi skulle tolka den rekommendationen ännu vidare tror jag att vi i grunden skulle ändra frågestundens inneboende karaktär, som är utformad att ge ett visst tempo och möjlighet att ställa ett stort antal frågor.
Det handlar inte om att ge de parlamentsledamöter som så önskar möjlighet att föra en allmän politisk debatt.
Om vi tar exemplet med Kroatien kan det vara 15 eller 20 av er som vill fortsätta att ställa följdfrågor om Kroatien, vilket skulle leda till att efterföljande frågor från andra ledamöter aldrig ställs.
Det är för att undvika att reglerna ändras i den riktningen.
Herr Ebner!
Ni har framfört det ni ville säga.
Frågan har hänskjutits till det berörda organet.
Ni kommer att få ett mer officiellt svar, men jag menar att andan bakom frågestunden är kristallklar.
Kan rådet, med anledning av utnämningen av en ny direktör för EUROPOL, hans positiva framträdande inför parlamentsledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter i juni 2005 och parlamentsledamöternas lyckade besök vid EUROPOLs huvudkontor i april 2005, i detalj ange hur det föreställer sig det framtida samarbetet mellan EUROPOL och EU-institutionerna?
Anser rådet att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan EUROPOL och EU-institutionerna präglas av tillräcklig öppenhet
