# ID: svediakorp-gov458705
# author: Luís Queiró (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,030
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
I ekonomiskt svåra tider har vi alla ett ansvar för att försöka hitta lösningar och olika sätt att främja framsteg och utveckling.
Detta är bakgrunden till vårt betänkande om en hållbar europeisk turism.
När vi talar om turism i EU talar vi om en av våra största och mest konkurrenskraftiga industrier.
Det är den industri som skapar flest arbetstillfällen och har störst tillväxtpotential.
Detta gäller även i ett Europa som lider av ekonomisk nedgång.
Det viktigaste är emellertid att detta är en verksamhet vars hållbarhet måste bevaras på ett sådant sätt att exempelvis miljöresurser, landskapsresurser och regional planering inte förstörs.
Vi måste försöka hantera ett av turistindustrins största problem för att bli ekonomiskt effektiva: Hur kan vi bekämpa de effekter som säsongsvariationerna har på arbetstillfällena och servicen på de tjänster som erbjuds?
I vårt betänkande lägger vi fram riktlinjer och förslag för att lösa dessa problem.
Detta är en bred översikt över en ekonomisk sektor med enorm potential.
Vi måste dra största möjliga nytta av detta genom att främja synergieffekter, utveckla samarbete och dra fördel av gemensamma erfarenheter.
Samtidigt måste vi komma ihåg att turism först och främst är en sektor där privata initiativ dominerar och en sektor där politiken, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, i huvudsak utformas av medlemsstaternas myndigheter.
Detta påverkar inte kommissionens uppgift att se till att turistrelaterade åtgärder stämmer bättre överens med gemenskapspolitiken för exempelvis transport, sysselsättning, miljön och den inre marknaden.
Mot bakgrund av Lissabonstrategin kopplas turismen mer och mer ihop med ny teknologi.
Internet bar blivit så mycket mer än bara ett sätt att sälja semesterresor.
Internetanvändningen har i det närmaste blivit ett nyckelredskap för turistsektorn.
I detta sammanhang måste vi avgöra hur gemenskapsinstitutionerna kan stödja de åtgärder som medlemsstaterna och industrin vidtar för att utveckla turismen.
Jag anser att det bästa sättet att göra detta är att vidta konkreta åtgärder som kan bidra till att förbättra dessa åtgärder på EU-nivå och som gör det möjligt för oss att reagera i tid för att främja vår gamla kontinents turistmål.
Det mest symboliska av de förslag som läggs fram är utan tvekan förslaget att utse de främsta europeiska turistmålen ungefär på samma sätt som det som används för europeiska kulturhuvudstäder.
Ett annat förslag som är värt att nämna är förslaget att skapa en klassificering av turisttjänster på gemenskapsnivå, på frivillig grund och i samarbete med industrin, som framför allt ska användas för att klassificera hotell- och restauranganläggningar.
Syftet med detta system är att garantera större insyn i servicen och att skydda konsumenterna.
Dessutom har vi föreslagit en kontrollerad ursprungsbeteckning för andra hantverksprodukter än livsmedel.
Vi stöder också inrättandet och utvecklingen av den europeiska portalen för turism, till vilken alla nationella portaler kommer att länkas.
När allt kommer omkring får vi inte missa de enorma fördelar som detta verktyg kan skapa för att göra reklam för europeiska destinationer.
För att klara av behovet av ökad sysselsättning, yrkesutbildning och yrkeskunnande på turistområdet föreslår vi att det skapas ett särskilt utbildningsnät för turismrelaterad kompetens.
På säkerhetsområdet har vi föreslagit att det inrättas en kontaktgrupp med uppgift att samordna information om hur man hanterar kriser, exempelvis hälsokriser och terrordåd, så att snabba och samordnade insatser kan göras för att skydda europeiska turister och stödja researrangörer som drabbas av sådana händelser.
När det gäller att förbättra turistanläggningar har vi lagt fram en rad initiativ för att personer med begränsad rörlighet ska få ett ökat tillträde till turist- och fritidsanläggningar samt att de yrkesgrupper som arbetar med turisttjänster ska få lämplig utbildning för detta.
Vi har betonat behovet av att införa nya turistaktiviteter och infrastruktur för att tillgodose den ökade efterfrågan bland äldre personer, som de närmaste decennierna kommer att utgöra 30 procent av industriländernas befolkning.
När det gäller konkurrenskraft har vi av skatteskäl belyst vikten av att bibehålla EU-etablerade operatörers konkurrensställning gentemot operatörer från tredjeländer, en fråga som jag är glad löstes i morse i och med omröstningen om Zsolt Lázsló Becseys betänkande.
Vi har även utarbetat bestämmelser om att tillämpa reducerade mervärdesskattesatser för vissa tjänster, på samma sätt som redan nu sker för andra tjänster.
Vi ställer oss även bakom förslaget att skapa ett gemenskapsvarumärke eller EU-turistmål som kännetecknas av sin stora sociala och kulturella mångfald, högkvalitativa tjänster och hållbara turistprojekt i EU.
Detta ska främjas via en lämplig informationskampanj som är riktad till potentiella besökare från tredjeländer.
På transportområdet har vi slutligen förespråkat vikten av att investera i kvalitet genom att öka kapaciteten och förbättra tillgången till olika transportmedel, använda integrerade biljettkontor för att förenkla biljettsystemen och inrätta smidiga flygförbindelser, som är den viktigaste formen av turisttransport.
Herr talman!
Avslutningsvis skulle jag vilja ta upp frågan om gemenskapsfinansiering.
Mot bakgrund av att turistsektorn är en viktig sektor för regional och lokal utveckling bör denna sektor prioriteras inom strukturfonderna.
Det nuvarande avbrottet i samtalen om budgetplanen för 2007 – 2013 kan och bör ge oss en möjlighet att ta upp frågan på nytt genom att inrätta en separat budgetrubrik.
Allt detta bör göras för att se till att EU: s regler är flexibla och i linje med det som krävs.
Operatörernas arbete kommer att bli lättare och de kommer även i fortsättningen att kunna erbjuda högkvalitativa hållbara tjänster till ett överkomligt pris.
I ett EU där privata initiativ är viktiga för tillväxt och utveckling är vår roll som beslutsfattare att stödja dessa och se till att det är en väsentlig del av den resa som förhoppningsvis kommer att bli framgångsrik.
Herr talman!
Till sist vill jag tacka alla personer som bidragit till detta betänkande med sina ändringsförslag och sina röster i utskottet, däribland givetvis ledamöterna i utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning.
Jag hoppas att den debatt som snart kommer att inledas kommer att motsvara kvaliteten på deras bidrag och alla ansträngningar som har gjorts.
