# ID: svediakorp-gov458685
# author: Adamos Αdamou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vi har alla nyligen bevittnat historiska händelser i Mellanöstern som är av särskild politisk betydelse.
Genomförandet av premiärminister Ariel Sharons plan för ett tillbakadragande var en utveckling som vi måste välkomna eftersom den definitivt utgör en positiv utveckling och ett viktigt steg i riktning mot en fredlig lösning av det palestinska problemet.
Vi måste samtidigt notera att genomförandet av den plan som vi välkomnar – jag upprepar detta – under inga omständigheter kan vara den definitiva lösningen på problemet.
Jag anser att det inte är någon tillfällighet att antalet bosättare på Västbanken har ökat dramatiskt den senaste tiden samtidigt som genomförandet av planen har gjort Gazaremsan till ett fritt område.
Efter det privata mötet under det officiella besöket mellan talman Borrell och premiärminister Ariel Sharon i juni borde det vara tydligt att befrielseplanen inte är en del av en politisk process med målsättningen att få slut på ockupationen, låta flyktingarna återvända och inrätta en oberoende palestinsk stat, och jag är mycket rädd för att fullbordat faktum från ockupationen kommer att kvarstå.
Israel har fortfarande kontroll över gränserna till Egypten på Gazaremsan när det gäller transport av varor och fortsätter att upprätthålla rätten till strategiskt ingripande genom att samtidigt kontrollera kusten, luften och gränserna till Gazaremsan.
Vi i Europaparlamentet och i Europeiska unionen som sådan bör fortsätta att övervaka utvecklingen i området mycket noga och samtidigt utöva påtryckningar på alla sidor för att inleda konkreta samtal som före slutet av 2005 kan leda till betydande framsteg och mycket snart till en definitiv lösning på problemet, en lösning som bara kan bestå i att inrätta en oberoende palestinsk stat och naturligtvis riva muren och avbryta ockupationen, så att de två nationerna kan bygga upp en fredlig framtid som bidrar till fred och framsteg i hela Mellanöstern.
