# ID: svediakorp-gov458596
# author: Giusto Catania (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 536
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vi håller med om att terrorismen är mänsklighetens fiende och vi ser med oro på att denna fråga åter har kommit upp på parlamentets dagordning efter attackerna i London, delvis eftersom den diskuterades i flera betänkanden i juni och även i anslutning till frågan om uppgiftsskydd.
Kampen mot terrorismen får inte kopplas ihop med kampen mot den olagliga invandringen eller asylpolitiken, som Charles Clarke har gjort i dag.
Att göra en sådan jämförelse är vilseledande och farligt pedagogiskt sett: Är det verkligen någon som på allvar tror att terrorister tar sig till Europa i undermåliga båtar?
Jag anser inte att man får göra offer till mördare: invandrarna är den svaga länken i ett system som understöder terrorism, men de är verkligen inte orsaken till denna terrorism.
Om tragediernas omfattning också kan mätas i antalet döda bör terrorismen dessutom inte ens vara en prioriterad fråga för EU – den verkliga tragedin i EU är antalet invandrare som drunknar i Medelhavet på grund av att vår lagstiftning och praxis stänger dem ute.
De som går döden till mötes i Medelhavet är tusen gånger fler än terrordådens offer!
Det finns en allvarlig brist i denna debatt: Charles Clarke och Franco Frattini företräder de två EU-länder som har bidragit mest till kriget och den militära ockupationen i Irak.
Deras analys är felaktig om de inte inser att det finns ett samband mellan detta krig och terrorismen.
Deras analys är felaktig om de inte inser att kriget och terrorismen ger näring åt varandra, precis som rädslan för islam och islamisk fundamentalism ger näring åt varandra.
Detta fenomen är inte unikt för Irak.
Enligt en undersökning som nyligen offentliggjordes av ett FN-organ har opiumproduktionen i Afghanistan ökat exponentiellt de senaste tre åren, dvs. efter att den militära ockupationen inleddes.
Narkotika är terrororganisationernas viktigaste finansieringskälla.
Terrorismen kommer inte att övervinnas genom krig eller ens genom denna fixering vid säkerhet, och att föreslå ett system av orwellskt snitt för att övervaka EU: s medborgare är därför oacceptabelt.
Uppgiftsskyddet är ett sätt att se till att säkerheten prioriteras framför frihet och rättvisa.
Den respekterade advokaten Stefano Rodotà har sagt att uppgiftsskyddet är som 2000-talets tortyr: syftet med dem båda är att få fram information.
Jag instämmer helt och hållet i detta.
Det har heller inte bevisats att uppgiftsskyddet bidrar till att bekämpa terrorismen, och jag tror inte heller att de två exempel som det brittiska ordförandeskapet har lagt fram i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor är tillräckliga.
Jag anser slutligen att vissa initiativ kräver EU-medborgarnas samtycke och att det inte kommer att bli lätt att nå samförstånd i denna fråga.
Jag anser inte att EU bör försöka ta sig ur sin kris med hjälp av denna falska säkerhet.
EU kommer bara att lyckas bli en stark och institutionellt trovärdig politisk aktör om dess samhällsmodell har stöd hos allmänheten, och jag tror att det är den kunskapen man måste ta till sig från de franska och nederländska folkomröstningarna.
