# ID: svediakorp-gov458541
# author: Zsolt László Becsey (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 873
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag befinner mig i en lyckosam position nu när förslaget om en ordning med enda kontaktpunkt för återbetalning av mervärdesskatt läggs fram.
Detta förslagspaket innebär med all säkerhet ett stort steg på vägen mot en harmoniserad inre marknad.
När denna ordning införs – vilket förhoppningsvis kommer att bli i början av 2007 – kommer små handlare att kunna lämna in sin momsdeklaration utan att ta hjälp av en skatterådgivare.
För dem har det tidigare inte har varit lönt att anställa eller sluta avtal med skatterådgivare för att sköta de ärenden som rör mervärdesskatten i andra medlemsstater.
På så sätt kan företagarna få tillbaka de pengar som de tidigare inte har kunnat göra anspråk på.
Avsaknaden av dessa återbetalningar har skadat deras konkurrenskraft, och de har hamnat i underläge gentemot större företag.
Vi vet att mer än hälften av den mervärdesskatt som företagen har rätt att få tillbaka för närvarande inte betalas ut (enligt en undersökning som kommissionen har gjort).
Något som är positivt med förslaget är att alla kommer att kunna sköta dessa ärenden på sitt modersmål och med hjälp av myndigheterna i sitt eget land, och kan få ut den mervärdesskatt som de har innestående eller göra momsinbetalningar direkt.
Eftersom utskottet för ekonomi och valutafrågor strävar efter att omsätta sina ändringsförslag i handling kommer den elektroniska administrationen att skynda på registreringen och uppdateringen av uppgifter.
En annan fördel för företagen är att tidsfristen för momsåterbetalningen kan minskas.
Ordningen förändrar inte det nuvarande systemet med att mervärdesskatten kan betalas i konsumtionslandet; den är alltså neutral när det gäller olika skattesatser.
Jag delar kommissionens inställning när det gäller införandet av den förenklade ordningen.
Man vill alltså inte sätta i gång en debatt om den grundläggande frågan som gäller huruvida mervärdesskatten ska betalas där säljaren eller varan är registrerad, eller där varan konsumeras, vilket är fallet i dag.
Jag hoppas att medlemsstaterna även i rådet är principfasta nog att inte förknippa detta positiva initiativ med en sådan grundläggande filosofisk debatt.
Den andra fördelen med förslaget är att det banar väg för utveckling i ett antal frågor på grundval av gemensamma principer, och denna utveckling kommer att ske just som ett resultat av systemet med en enda kontaktpunkt.
Ett typexempel är den första gemensamma förteckningen över undantag från rätten till momsavdrag.
Detta skulle innebära gemensamma regler för alla undantag i samtliga medlemsstater, främst lyxartiklar.
På så sätt binder man inte företagens händer.
Man försöker inte heller sammankoppla rätten till framtida momsavdrag med den plats där företaget är registrerat – snarare än till konsumtionsplatsen – utan underlättar därmed för småföretag att samla information och planera, och man undviker onödiga konkurrenssituationer.
Ett annat exempel som jag också vill ta upp i det här sammanhanget är möjligheten till enklare granskning av ett företags omsättning vid distansförsäljning, dvs. förenklade bestämmelser om distansförsäljning upp till ett lämpligt tröskelvärde som gäller för hela EU och inte för varje enskild medlemsstat.
Upp till ett tröskelvärde på 150 000 EUR skulle företagen kunna välja om de vill betala mervärdesskatten på intäkterna från distansförsäljningen i konsumtionslandet eller i det land där företaget är registrerat.
Det elektroniska systemet – som förresten kommer att vara valfritt för medlemsstaterna och företagen i fråga – kommer också att bidra till upprättandet av en enhetlig maxgräns för undantag från mervärdesskatt för små företag.
Utskottet för ekonomi och valutafrågor antog också mitt förslag om att tillämpa en minimigräns för undantag för mervärdesskatt för nystartade företag under de tre första verksamhetsåren.
På så sätt skapar vi ett kraftigt incitament för nya företag och stimulerar familjeföretagande i linje med Lissabonstrategin.
Det har också skett framsteg på en rad olika områden.
För det första har jag förståelse för kommissionens försiktighet i och med beslutet att inte se över erfarenheterna från systemet med elektronisk handel förrän efter 2006.
Då kan man samtidigt bedöma om systemet ska omfattas av den nuvarande ordningen med en enda kontaktpunkt.
Kommissionen kommer särskilt att överväga om företag också ska kunna lämna momsdeklaration och ansökningar om återbetalning elektroniskt via den skattemyndighet där företaget är registrerat.
Ett annat viktigt framsteg är förslaget om att undersöka inrättandet av ett enhetligt elektroniskt system för samarbete mellan nationella skattemyndigheter och för att förhindra missbruk och skynda på granskningar.
För att öka rättssäkerheten bör den tid som skattemyndigheten har på sig för att ställa ytterligare frågor eller begära ytterligare information innan man gör en återbetalning kortas ännu mer, eftersom det skulle öka företagens likviditet.
För att göra systemet mer företagsvänligt har jag föreslagit att hela ordningen med en enda kontaktpunkt och de ändringar som nu genomförs i samband med den bör granskas noggrant av kommissionen fyra år efter antagandet, för att utvärdera erfarenheterna av ordningen så långt och föreslå behövliga ändringar.
Jag tror att detta också skulle vara ett lämpligt tillfälle för medlemsstaterna att överväga införandet av ett system för momsbetalning som är baserat på platsen för företagets etablering.
Slutligen vill jag tacka alla mina kolleger och sakkunniga från Europeiska kommissionen för deras goda arbete och konstruktiva inställning.
