# ID: svediakorp-gov458525
# author: Marielle De Sarnez (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 821
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Huvudsyftet med denna rekommendation är att skydda minderåriga på Internet.
Internet är ett kraftfullt redskap som är gränslöst och öppet för alla, och det ger alla tillgång till ett lager av kunskap och dokument och en förmåga att utbyta information som saknar motsvarighet i människans historia.
På bara några få år har Internet förändrat bilden av världen.
Det är emellertid lagstiftarens skyldighet att förhindra att detta kraftfulla kommunikationsredskap blir ett skadligt och till och med farligt verktyg, särskilt för minderåriga, som använder det allt oftare.
Små barn tillbringar faktiskt mer tid nu framför datorn än framför TV: n.
De är inte medvetna om det, men de är inte alltid säkra på nätet.
De konfronteras med nya faror som skulle kunna orsaka djupa och oåterkalleliga trauman.
Jag skulle vilja presentera några siffror om den här situationen, som blir alltmer oroande.
Fler än ett av tre barn har av en slump stött på våldsamma, pornografiska eller pedofila bilder på Internet.
Det finns för närvarande ca 260 miljoner sidor på webben med pornografiskt innehåll och 470 webbplatser för pedofili.
Det har identifierats mer än 1,5 miljoner bilder på nätet som visar barn, mycket små barn, som utnyttjas eller kränks sexuellt.
Mellan 2003 och 2004 växte barnpornografin med 70 procent.
I snitt tar det bara 30 sekunder för en ung person som är inne i ett chattrum att bli utsatt för ett sexuellt närmande av en mörkerman, dvs. en vuxen som låtsas vara tonåring endast för att få en bild och adressen till en yngre surfare och för att stämma träff med honom eller henne.
Pedofilibranschen genererar 20 miljarder US-dollar per år i hela världen.
Bara i Frankrike omsätts 50 miljarder euro varje år.
Inför en sådan situation får och kan vi inte förbli passiva.
Det är dags att skydda barnen och de mest utsatta från allt skadligt innehåll, oavsett om det är lagligt eller olagligt.
Det är dags att se till att alla involverade tar ansvar för vad som händer på Internet.
Detta är dessutom nödvändigt med tanke på att den nya tekniken finns överallt och ofta är fritt tillgänglig i skolorna, hemmen, Internetcaféerna och snart i mobiltelefonen.
Alla är de nya sätt för ungdomar att undslippa alla former av övervakning.
I dag är självreglering inte längre tillräckligt.
Vi måste gå längre genom att uppmana alla involverade – politikerna, branschen och utbildarna – att ta sitt ansvar.
Först och främst har politikerna ett ansvar.
Det är regeringarnas och utbildningsministrarnas sak att införa specifika Internetutbildningsprogram som vänder sig till alla barn, lärare och föräldrar.
Det är också politikernas uppgift att anordna informationskampanjer för att uppmärksamma allmänheten på farorna med Internet.
De bör också underlätta möjligheten att ringa särskilda telefonnummer för att rapportera skadligt innehåll samt uppmuntra till att det inrättas ett europeiskt gratisnummer som är tillgängligt för alla.
Vi föreslår till sist att kommissionen bör överväga att inrätta domännamnet ” .kid ” som endast reserveras för innehåll avsett för barn.
Branschen har också ett ansvar.
Stadgor, uppförandekoder och kvalitetsinitiativ räcker inte längre till.
Det är hög tid att värdarna erbjuder enkla mjukvaror för föräldrar och prenumeration på åtkomsttjänster som specifikt utformats för barn, med automatisk filtrering vid källan.
Det är också hög tid att upphovsmän och producenter blir skyldiga att ge en beskrivning av sina webbplatser, så att de kan klassificeras.
Slutligen har utbildarna, dvs. föräldrar och lärare, ett ansvar.
Allt yngre barn konfronteras med information och bilder som förmedlas via Internet.
Internetanvändningen kan bara förbättras om en pedagogisk strategi står på skolschemat.
Det behöver knappast sägas att detta kräver utbildning och information för lärare, och för föräldrar.
Dessa är i stora drag våra förslag.
Ett annat syfte med rekommendationen är att göra rätten till genmäle tillämplig inom samtliga onlinemedier.
Rätten till genmäle fungerar redan tillfredsställande för den tryckta pressen och audiovisuella tjänster, fast inte för onlinemedier.
I de flesta medlemsstater saknas bestämmelser.
Vi behöver därför införa minimiprinciper på EU-nivå för utövande av rätten till genmäle inom alla nya elektroniska kommunikationsmedier.
Denna rekommendation kommer alltså att göra det möjligt – tack vare stödet från parlamentet, som jag vill tacka för ett kvalitativt arbete – att förbättra Internetanvändningen och förhoppningsvis återställa förtroendet.
Europa genomgår nu en större kris, en kris i sina institutioner, sitt arbetssätt, sin budget, sin identitet och sina värden.
Jag hoppas att vi åtminstone när det handlar om våra barns framtid kan återupptäcka vår förmåga att göra något och åstadkomma de förändringar som krävs för att skydda barnen.
Det är det minsta vi kan göra för dem.
