# ID: svediakorp-gov458506
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Syftet med flera av förslagen i protokollet till Europolkonventionen från november 2003, som hittills har ratificerats av 16 medlemsstater, är som ni vet självklart att förbättra parlamentets delaktighet i Europols arbete.
Parlamentet ska delges rapporterna om Europols och det gemensamma övervakningsorganets verksamhet och den femåriga finansieringsplanen samt rådfrågas om en medlemsstat eller kommissionen lägger fram ett initiativ om Europol.
Rådets ordförande ska dessutom, eventuellt tillsammans med Europols direktör, möjligen framträda i parlamentet.
Därför uppmanar kommissionen medlemsstaterna att ratificera protokollet så snart som möjligt.
Att Europol skulle kunna delta som stödjande part i gemensamma utredningsgrupper anges uttryckligen i protokollet till Europolkonventionen av den 28 november 2002, som inte har trätt i kraft.
Det måste ratificeras av ytterligare fem medlemsstater.
Protokollet kan inte ge Europol operativa befogenheter förrän medlemsstaterna själva har genomfört rambeslutet av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper.
På den punkten delar kommissionen parlamentets uppfattning om att de instrument som införlivar rambeslutet har gett nedslående resultat.
Eftersom området faller utanför gemenskapens behörighetsområde – tyvärr, om jag får säga så – har kommissionen inte rätt att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte har genomfört rambeslutet.
Europol har trots detta deltagit i ett antal gränsöverskridande utredningar som inte går exakt inom ramen för en gemensam utredningsgrupp, och organet har i vissa fall samordnat ett antal utredningar, till exempel den 13 juni 2005 mot barnpornografi på Internet, då 153 efterspaningar gjordes samtidigt i 13 olika länder.
Genom att medverka i den utredningen stärkte Europol sin ställning.
I sitt meddelande från 2002 om demokratisk kontroll över Europol stödde kommissionen slutligen idén om en gemensam kommitté med företrädare för de nationella parlamenten och Europaparlamentet som skulle ansvara för att diskutera frågor som rör Europol.
Idén är värd att tas upp på nytt.
Kommissionen är beredd att medverka vid ett sådant parlamentariskt möte.
Som ni kanske vet har Europaparlamentet och de nationella parlamenten planerat två halvdagsmöten i oktober i Bryssel för att särskilt diskutera parlamentarisk kontroll av polis- och rättssamarbetet i brottmålsfrågor.
Fyra delfrågor står på dagordningen: den europeiska arresteringsordern, Eurojust, Europol och utbyte av känslig information.
