# ID: svediakorp-gov458480
# author: Margot Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Dessa två ” nej ” i två viktiga grundarländer i EU har försatt hela unionen i en sorts, om inte krissituation, så har nej-resultaten i alla fall skickat ett slags chockvågor genom institutionerna.
Det är också därför vi ställer oss frågorna: Vad är förklaringarna till dessa nej?
Vad är det som uttrycks i nej-resultaten i Nederländerna och i Frankrike?
Den analysen är viktig att göra, att just lyssna till vilka argument som har använts.
Vi vet ganska väl vilka dessa argument var i både Frankrike och Nederländerna och vad förklaringarna till dessa nej var.
Det avspeglar också ett läge och problem som sträcker sig längre och inte bara existerar där utan runtom i Europa.
Enligt min mening har för mycket av detta projekt förbehållits en ganska liten politisk elit, vilket vi måste ändra på.
Människor idag kräver mer av de demokratiska systemen.
De är bättre utbildade, bättre informerade, de vill vara med och känna att de kan påverka.
Det är på detta område som vi måste förbättra vårt sätt att fungera.
Som jag ser det finns det också två ” vägar ”: en rättighet och en skyldighet.
Rättigheten är för mig som person att få information om vad som pågår, hur beslutsfattandet går till, vad det är som bestäms om mig och min vardag och min framtid.
Det andra är en skyldighet för dessa demokratiska institutioner att informera medborgarna om vad som händer, vilka beslut som fattas och hur de kan vara med och påverka.
Man kan inte låtsas som om vi inte har denna skyldighet att också informera.
Somliga kallar det propaganda, men för mig är detta en mycket viktig del av våra uppgifter.
Att informera bör vara en av våra grundläggande uppgifter.
Då måste det göras på ett professionellt och effektivt sätt.
Kan ni föreställa er annan institution av denna storlek som inte skulle vara involverad i en uppgift att kommunicera eller ha en s.k., det vill säga ett förhållande till de människor som ni i parlamentet ska representera och som vi ska ha ett utbyte och en diskussion med.
