# ID: svediakorp-gov458465
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Eftersom de behandlar samma ämne kommer frågorna nr 42 och 43 att tas upp tillsammans.
Efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna tar medierna och samhället i stort allt oftare upp och debatterar frågorna om ” unionens demokratiska kris ”, ” det långa avståndet mellan tjänstemän och medborgare ” och det faktum att ” man struntar i folks verkliga liv ”.
Det rör sig I de allra flesta fall om populistiska slagord som syftar till att politiskt exploatera vågen av euroskepticism.
Det finns dock verkligen en förskjutning mellan EU: s och medlemsstaternas officiella position och medborgarnas åsikter, vilket resultaten av ovannämnda folkomröstningar visade.
Det handlar om en signal som måste tas på största allvar.
Inte minst som unionens medlemsstater ofta skryter över positiva initiativ (inbegripet sådana som understöds av kommissionen) samtidigt som de skyller negativa, impopulära eller misslyckade beslut på ” byråkraterna i Bryssel ”.
Vilken är kommissionens ståndpunkt i denna fråga?
Vilka planer har den för att ta itu med frågan?
Vilken är kommissionsledamöternas syn på saken?
Finns det planer på att vidta nya åtgärder för att sprida idén om en enad union samt för att presentera unionens konkreta framsteg?
Hur kommer kommissionen att samordna sin verksamhet på detta område med regeringarna i EU: s medlemsstater?
Kommissionen aviserade nyligen sin s.k. plan D för demokrati, debatt och dialog, då man insett att mycket måste göras för att förklara för unionens medborgare varför EU är involverat i viktiga frågor som angår dem, t.ex. arbetstillfällen, ekonomin, pensioner, etc.
Kan kommissionen, innan den vitbok som kommer att presenteras senare i år offentliggörs, i förväg ange några av de nya initiativ som man vill föreslå för att förbättra kommunikationen med EU: s medborgare?
