# ID: svediakorp-gov458448
# author: Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag har begärt ordet i denna debatt om ändringsförslag till 2005 års budget och mobiliseringen av flexibilitetsmekanismen eftersom jag anser att förslagen i Garriga Polledo-betänkandet och Bögebetänkandet kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att agera enligt de åtaganden man ingått gentemot de länder som drabbades av tsunamin.
Jag vill ta detta tillfälle i akt att uppmärksamma ledamöterna på tre problem av mer allmän natur.
För det första är det ett olyckligt faktum att naturkatastrofer av olika slag, som alla resulterar i enorma förluster av människor och ting, blir allt vanligare.
Tsunamikatastrofen, orkanen i Slovakien, översvämningarna i Österrike, Rumänien och Tyskland, bränderna i Spanien och Portugal och den senaste katastrofen i Förenta staterna är endast några av de katastrofer som inträffat det här året.
Detta innebär att vi måste avsätta betydligt större medel i framtida EU-budgetar för att kunna ge bistånd till länder som drabbas av naturkatastrofer.
För det andra är löften om bistånd lätta att ge, men desto svårare att efterleva.
Ett bra exempel på detta är biståndet till områden som drabbats av följderna av tsunamin, vilket är en fråga som redan har tagits upp i dag.
Europeiska unionen utlovade 350 miljoner euro i stöd, men försöker fortfarande finna finansieringskällor för att uppfylla detta löfte, som när allt kommer omkring inte är omåttligt.
För det tredje vill jag uppmärksamma kammaren på de alltför långdragna procedurer som gäller för att finna finansiering för efterdyningar av naturkatastrofer.
Ett bra exempel på detta är stödet för Slovakien, där en orkan förstörde stora delar av skog i slovakiska Tatras.
Orkanen drabbade landet hösten 2004, men det är först nu, ett år senare, som vi sänder pengar till Slovakien för att hjälpa landet att hantera konsekvenserna av naturkatastrofen.
Oaktat sådan kritik är jag glad över att Europeiska unionen engagerar sig så aktivt i åtgärder över hela världen som syftar till att ta itu med konsekvenserna av naturkatastrofer.
Jag är säker på att kammarens antagande av Salvador Garriga Polledos och Reimer Böges betänkanden, som vi diskuterar i dag, kommer att bidra till att pengar snabbare görs tillgängliga för sådana ärenden.
