# ID: svediakorp-gov458443
# author: Ingeborg Gräßle, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Det tog oss nio månader från den dag då denna katastrof inträffade tills vi rett ut finansieringen av återuppbyggnaden.
Detta ger ingen anledning till glädje, utan snarare till oro, och det ger anledning att gå igenom våra egna alternativ och vår kapacitet.
När man tar de underliggande orsakerna till detta i betraktande kan man mycket väl beskriva det som rådet och medlemsstaterna har haft för sig som ” skenpolitik ” – mycket prat men lite handling.
Ett problem som inte försvunnit är att rådet, trots att parlamentet med rätta uppmanat institutionen att göra vad man lovat, olyckligtvis endast gjorde hälften, och detta under stort motstånd.
Jag tycker att detta är mycket beklagligt.
Efter att ha fastställt åtagandena överlät man sedan till parlamentet att få dem till stånd.
Debatten om finansieringens tekniska aspekter var huvudsakligen avsedd som ersättning för pengar.
Samtidigt som detta är ineffektivt är det i mycket vad man kunnat förvänta sig av många medlemsstaters beteende, för fastän 22 av dem har anslutit sig till ett program för återuppbyggnad har hittills endast nio av dem överlämnat några pengar, enligt kommissionens webbplats.
Under samma tidsperiod har endast tre av dem kommit i närheten av att avsluta alla de uppgifter de åtagit sig.
Jag kan tillägga att webbplatsen senast uppdaterades den 20 maj i år, så kommissionen har ingen brådska att göra människor uppmärksamma på dess insatser på det här området.
Då jag fått höra att detta är den mest aktuella informationen om debattens framskridande vill jag gratulera rådets ordförandeskap till att man enligt den statistik som finns tillgänglig på denna webbplats hittills ligger långt före i sina åtaganden.
Vi måste ställa oss frågan vad EU: s löften om stöd i efterdyningar av sådana här katastrofer är värda.
Låt mig också påminna om den iranska staden Bam, som drabbades av en jordbävning ett år före tsunamin.
Hittills har – åtminstone enligt Röda halvmånen – 17 procent av det stöd som utlovats från omvärlden verkligen förverkligats.
Vi håller ord; om vi inte lyckas med att uppfylla våra åtaganden är det bättre att inte ge människor tomma löften.
