# ID: svediakorp-gov458406
# author: Ivan Lewis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 3,170
# sentences: 140
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, ärade ledamöter av Europaparlamentet, mina damer och herrar!
Det är en stor ära för mig att på rådsordförandelandets vägnar i dag lägga fram det förslag till Europeiska gemenskapernas budget för 2006 som fastställdes av rådet den 15 juli 2005.
Jag skulle vilja inleda med att tala om för ledamöterna att vi i Förenade kungariket är mycket tacksamma och mycket rörda över det stöd och den solidaritet som vi har fått efter de fasansfulla terrorattackerna i London.
När något sådant händer tror jag att vi alla än en gång vill visa att vi i Europeiska unionen är fast beslutna att på internationell nivå behandla den moderna terrorismens gissel som ett av de största hot som världen står inför.
Jag anser att EU har en viktig roll att spela för att se till att den internationella terrorismen angrips med full kraft.
Jag tackar er än en gång för ert stöd och er solidaritet i samband med dessa attacker.
När det gäller budgeten skulle jag vilja uppmärksamma den historiska betydelsen av 2006 års budgetförfarande.
Det är det sista förfarandet enligt den nuvarande budgetplanen och budgeten spelar därför en speciell roll när det gäller att förena tidigare prioriteringar och framtida mål.
Givetvis måste den även erbjuda ett visst mått av kontinuitet och utgöra en grund för samstämmighet mellan två budgetplaner.
Budgeten måste emellertid även erbjuda utsikter till reformer och förnyelse så att framtida budgetar verkligen kan möta EU-medborgarnas behov och förväntningar under 2000-talet.
Detta ger budgetmyndighetens två grenar – parlamentet och rådet – ett särskilt ansvar.
Vi måste bygga vidare på den samarbetsanda som har bildats mellan oss för att under 2006 kunna lägga fram en budget som erbjuder en gemensam vision om en bättre framtid.
Redan under den korta tid som jag har fullgjort dessa skyldigheter har jag lärt mig att värdesätta det förhållande som jag har kunnat utveckla med budgetutskottets ordförande, föredragande och ledamöter samt med kommissionsledamoten.
Samtidigt som det i detta skede av en process av detta slag är svårt att verkligen nå någon form av överenskommelse är den atmosfär, den miljö och de förbindelser som byggs upp goda.
Förhoppningsvis lägger de grunden för en process som kommer att leda fram till en lösning som kan godtas av båda parter.
I dag kan jag ge er ett exempel på fördelarna med detta samarbete.
Under förlikningssammanträdet den 15 juli mellan rådet (budget) och en delegation från Europaparlamentet kunde vi enas om två ytterst brådskande frågor: dels en strategi för att finansiera ett betydande EG-bidrag till återställandet och återuppbyggnaden av de länder som drabbades av tsunamin, dels användning av EU: s solidaritetsfond för att hjälpa Slovakien att hantera följderna efter en allvarlig storm.
Detta är praktiska, konkreta och mycket synliga åtgärder.
De är viktiga både för alla de människor som vi företräder och för tsunamioffren.
Dessutom lyckades vi komma överens om att revidera taken i budgetplanen för 2006 för att kunna modulera jordbruksstödet.
När det gäller tsunamin måste jag erkänna att det fortfarande fattas 13 miljoner euro.
Med tanke på vår samarbetsanda och de framsteg som vi gjorde i juli är jag emellertid fortfarande optimistisk och tror att vi kommer att kunna minska detta underskott ganska snabbt.
Vi hade en löftesrik inledning på vårt förhållande.
Om vi fortsätter att föra en konstruktiv och löpande dialog och får stöd av kommissionsledamoten är jag övertygad om vi i slutet av denna budgetprocess kommer att få till stånd en bra överenskommelse om en balanserad och godtagbar budget för 2006.
Innan jag i detalj redogör för den budget som rådet fastställde den 15 juli 2005 skulle jag vilja utnyttja detta tillfälle till att påminna om de huvudprinciper som har legat till grund för våra förslag.
De är helt i linje med de budgetriktlinjer för 2006 som rådet antog i mars i år.
Jag anser att det är mycket viktigt att vi är tydliga när det gäller de prioriteringar och principer som styr och vägleder de ekonomiska besluten.
Det är lika relevant för 2006 som för varje debatt om den framtida finansieringen i nästa budgetplan.
Vi måste vara väldigt tydliga när det gäller de principer, den politik och de utmaningar som EU står inför.
För det första respekterar det budgetförslag som rådet har upprättat det gällande interinstitutionella avtalet från 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.
Detta tål att upprepas.
För det andra var rådet extra noga med att respektera det utgiftstak som fastställdes i den nuvarande budgetplanen och att – där det går – lämna tillräckligt stora marginaler under taket så att det finns ett visst spelrum för att finansiera oförutsedda händelser under 2006.
För det tredje har rådet i samband med betalningsbemyndigandena fortsatt att ta ställning för begränsad och kontrollerad tillväxt i kombination med sund och strikt finansförvaltning.
I budgetförslaget tas vederbörlig hänsyn till genomförandegraden tidigare år och förväntad genomförandegrad i framtiden.
Rådet välkomnar också de påtagliga förbättringar av genomförandegraden som vi har sett den senaste tiden.
Det är särskilt viktigt att försäkra sig om rätt nivå på betalningsbemyndigandena för EG: s budget och jag är säker på att alla ledamöter är medvetna om att de nationella budgetarna är starkt begränsade.
Alla offentliga utgifter måste motiveras och prioriteras för att vi även i fortsättningen ska kunna försäkra oss om allmänhetens förtroende och stöd.
När rådet utarbetade budgetförslaget hade det en övergripande strategi som följde dessa grundläggande principer, men man strävade även efter att erbjuda adekvat och realistisk finansiering av EU: s olika budgetprioriteringar.
Med hänsyn till behovet av budgetdisciplin ökade rådet marginalerna för åtagandena i rubrik 3, intern politik, och rubrik 5, administration.
Dessutom skapades en marginal i rubrik 4, yttre åtgärder, men utan användning av flexibilitetsinstrumentet.
Vi anser att detta är helt i linje med artikel 12 i vårt interinstitutionella avtal.
Med hjälp av välavvägda ändringsförslag enades vi om ett budgetförslag som även i fortsättningen svarar mot verkliga prioriteringsbehov.
Genom hela budgeten hade rådet en liknande välavvägd inställning till betalningsbemyndiganden för såväl obligatoriska som icke-obligatoriska utgifter.
Samtidigt som den totala ökningen av betalningsbemyndiganden begränsades finns det mot bakgrund av de prioriterade mål som fastställdes i Lissabonstrategin fortfarande utrymme i budgetförslaget för en ökning på ca 12 procent till forskning och en ökning på 9,8 procent till strukturfonderna, vilket speglar en förbättrad genomförandegrad.
När människor talar om ” nedskärningar ” talar de ibland egentligen inte om ” nedskärningar ” utan i själva verket om en annan nivå av betydande ökningar i budgetrubrikerna.
Ändå har rådet ibland anklagats för att föreslå nedskärningar.
I det stora flertalet budgetrubriker föreslår vi inte några nedskärningar.
Vi talar om oförminskad och stabil tillväxt, men inte nödvändigtvis till de nivåer som andra anser vara den bästa vägen framåt.
Nu kommer jag att mer i detalj redogöra för förslaget till budget för 2006.
I budgetförslaget för 2006 görs åtagandebemyndiganden på 120,8 miljarder euro, en ökning med 3,7 procent jämfört med 2005 års budget.
Det görs betalningsbemyndiganden på 111,4 miljarder euro, 4,9 procent mer än i 2005 års budget, och betalningarna motsvarar 1,01 procent av gemenskapens BNI.
Förhoppningsvis har alla fått en övergripande motivering till budgetförslaget.
Jag tänker inte tråka ut er här och nu med en förklaring post för post – om detta inte är något som ni verkligen vill, vilket jag förmodar inte är fallet.
Jag kommer emellertid att göra er uppmärksamma på de nyckelpunkter som berör de olika budgetrubrikerna i budgetplanen.
Jag inleder med rubrik 1, som handlar om jordbruksutgifter.
Jag måste betona min uppskattning för den överenskommelse som vi har nått om att justera budgetplanens tak för 2006.
Tack vare det kan vi föra över 655 miljoner euro från marknadsutgifter i underrubrik 1a till landsbygdsutveckling i underrubrik 1b.
Rådet har gjort en generell minskning av åtaganden och betalningar med 150 miljoner euro, vilket berör de budgetposter i underrubrik 1a som är större än 50 miljoner euro.
Minskningen tar hänsyn till låg genomförandegrad de senaste åren.
Rådets ståndpunkt kommer emellertid att bli föremål för en översyn – och detta är en viktig punkt – mot bakgrund av uppdaterade prognoser i höstens ändringsskrivelse till det preliminära budgetförslaget.
Jag måste betona att denna blygsamma minskning är i linje med den övergripande strategin för kontrollerad tillväxt av betalningsbemyndiganden, som bör gälla både obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter.
Rådet har helt och hållet godtagit det belopp som kommissionen har föreslagit för underrubrik 1b, och anser att genomförandet där kan ske på ett effektivare sätt.
Om vi går vidare till rubrik 2, strukturåtgärder, har rådet redan antagit de åtagandebemyndiganden som kommissionen har föreslagit i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Berlin i mars 1999 och i Köpenhamn i december 2002.
Betalningsbemyndigandena har sammanlagt minskats med 150 miljoner euro, vilket speglar rådets syn på den förväntade genomförandegraden och baseras på tidigare bevis på bristande genomförande.
Full hänsyn tas till de betydande och välkomna förbättringar som har uppnåtts på senare tid.
Minskningarna berör både strukturfonder och gemenskapsinitiativ.
I rubrik 3, intern politik, godtog rådet de åtagandebelopp som föreslogs för fleråriga program som antas i enlighet med medbeslutandeförfarandet – i enlighet med överenskommelsen efter utvidgningen – samt de specifika belopp som hör till Köpenhamnsåtagandena.
Rådet begränsade emellertid åtagandebemyndigandena för vissa budgetposter som inte baseras på fleråriga program, exempelvis de som baseras på kommissionens företrädesrätt, pilotprojekt och förberedande åtgärder.
Dessa beslut följde på rådets behandling av verksamhetsberättelser, vilka snabbt håller på att bli ett mycket viktigt analysverktyg.
Dessutom begränsade rådet anslagen för stöd till vissa decentraliserade organ.
Det är inte mer än rätt att decentraliserade organ ska omfattas av samma hårda budgetkrav som vi ställer på centraliserade institutioner samt våra egna inhemska organisationer.
Samtidigt är det rätt att ge nya organ liksom organ som är under utveckling större anslagsökningar.
I budgetförslaget görs ett försök att upprätthålla denna distinktion.
När rådet behandlade betalningsbemyndigandena till rubrik 3 tog det full hänsyn till behovet av att öka betalningarna, särskilt till viktiga forskningsposter som kommer att bidra till att förstärka den mycket viktiga – och centrala – Lissabonagendan.
Rådet kunde emellertid inte bortse från tidigare års genomförandegrad i denna rubrik.
Vi anser att det finns en begränsad kapacitet för att absorbera ökningar på ett effektivt sätt.
Mot denna bakgrund anser rådet att det vore oansvarigt att just i denna rubrik införa de stora ökningar på nästan 12 procent som förslås i det preliminära budgetförslaget.
Rådet har minskat den totala ökningen till mer hanterliga och realistiska 5 procent.
Men det är mycket viktigt att komma ihåg – och jag upprepar gärna detta – att budgetförslaget fortfarande innebär en mycket stor ökning, närmare 12 procent, av anslagen till forskning.
Detta speglar den prioritet som detta mycket viktiga politikområde ges.
Rådet har anslagit tillräckliga medel till rubrik 3 och fastställt en rimlig marginal på 210 miljoner euro under taket.
Jag är säker på att Europaparlamentet kommer att ha samma budgetdisciplin i tankarna när de överväger prioriteringar för denna rubrik.
Jag går nu vidare från rubrik 3 till rubrik 4, yttre åtgärder.
Rådet var noga med att respektera taken i budgetplanen.
I linje med det interinstitutionella avtalet ansåg rådet att alla möjligheter till omfördelning måste vara uttömda innan man kan föreslå att flexibilitetsinstrumentet ska användas.
Det kommer säkert inte som någon överraskning att rådet inte delade kommissionens åsikt i det preliminära budgetförslaget om att möjligheterna till omfördelning hade uttömts.
Rådet gav sitt helhjärtade stöd till kommissionens utfästelser och det efterföljande budgetförslaget för återuppbyggnadsbehoven i de länder som drabbades av tsunamin och i Irak.
Rådet respekterade dessutom referensbeloppen för de program som tillkommit i enlighet med medbeslutandeförfarandet.
Det godtog även det belopp för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som föreslogs i det preliminära budgetförslaget.
Rådet ansåg emellertid att det fortfarande fanns utrymme för att få in de samlade utgifterna inom budgettaket och uppnådde detta genom en mycket blygsam generell minskning av åtaganden i de återstående kapitlen, däribland till internationella fiskeriavtal.
En något mindre minskning gjordes för Afghanistan.
Därför kan gemenskapen fortfarande uppfylla sitt fleråriga löfte om stöd till återuppbyggnaden.
Efter dessa justeringar återstår en marginal på 41,65 miljoner euro i rubrik 4.
Detta bör räcka för att finansiera följderna av de kommande sockerreformerna i enlighet med de åtgärder som vi förväntar oss att kommissionen kommer att föreslå.
Återigen har vi samma uppfattning om att detta är absolut nödvändigt för att sockerreformen ska lyckas.
Jag hoppas vi kan komma överens om det slutgiltiga beloppet för GUSP-budgeten och de internationella fiskeriavtalen under den andra behandlingen av budgeten för 2006, i enlighet med det interinstitutionella avtalet.
Jag kan försäkra er att vi som ordförandeland i god tid och på lämpligt sätt kommer att ge Europaparlamentet lämplig information om GUSP.
Ni håller säkert med om att stora framsteg har gjorts på detta område den senaste tiden.
Jag går nu vidare till rubrik 5, administration.
Målet för budgetförslaget är återigen att respektera taket i budgetplanen och att fastställa en lämplig marginal för oförutsedda händelser.
Med detta i åtanke fastställde rådet en marginal på 130 miljoner euro.
Denna marginal ska uppnås genom att spara in på driftkostnaderna för mellaninstitutionellt samarbete och budgetminskningar, som speglar antalet lediga tjänster på de olika institutionerna.
Rådet hade en objektiv och pragmatisk strategi.
Men vi kan aldrig förvänta oss att någon institution ska vara helt och hållet nöjd med resultatet av vår analys.
Rådet godtog de flesta av de nya poster som institutionerna begärde för utvidgning, föranslutning och nya uppgifter.
Det är emellertid sant att vi gjorde en liten minskning för att ta hänsyn till den betydande förseningen av rekryteringen till tjänster som beviljats tidigare år.
Rådet gav uttryck för sin stora oro för rekryteringsförseningar och för det centrala behovet av en geografisk balans efter utvidgningen.
Jag vet att parlamentet delar denna oro.
Det är beklagligt att vi på grund av tidsbrist inte kunde komma överens om ett gemensamt uttalande om denna fråga den 15 juli.
Jag har emellertid all anledning att tro att vi fortfarande kan nå en sådan överenskommelse.
Detta skulle göra det absolut klart att parlamentet och rådet är helt och hållet överens när det gäller att rekrytera och behålla personal.
Vi har nyligen mottagit ett dokument från kommissionsledamoten där vi uppmanas att ange vår inställning i fråga om administrationen och mer specifikt om tjänster.
Vi kommer att behandla dokumentet under de kommande veckorna.
Jag går nu över till rubrik 7, föranslutningsstrategi.
Rådet godtog de åtagandebemyndiganden som kommissionen hade föreslagit.
Vi begränsade emellertid ökningen av betalningsbemyndiganden för vissa budgetposter, återigen mot bakgrund av genomförandegraden tidigare år.
För rubrik 8, kompensation, godtog rådet slutligen hela de belopp som kommissionen föreslog i det preliminära budgetförslaget.
Tack vare detta garanteras att slutsatserna om nya medlemsstater från Europeiska rådets möte i Köpenhamn uppfylls på ett riktigt sätt.
Vi anser att detta budgetförslag ger ett adekvat svar på EU: s olika prioriteringar.
Det tillhandahåller finansiering men respekterar också den viktiga principen om budgetdisciplin och sund förvaltning, något som rådet och parlamentet är gemensamma väktare av.
Vi möts i dag i ett läge där det är viktigare än någonsin att vi återuppbygger och stärker förhållandet mellan EU, dess institutioner och Europas folk.
En central beståndsdel i detta förhållande är vår trovärdighet som aktör.
En nyckel till denna trovärdighet är hur vi förvaltar våra finanser, att vi visar att vi är effektiva, att vi är försiktiga, men även att vi tillsammans använder pengar på ett sätt som ger ökad livskvalitet för de människor som bor i EU.
Vi måste minska klyftan mellan retorik och verklighet.
En av de stora utmaningarna för oss som passionerat tror på EU: s betydelse är att människor ofta inte betraktar det arbete som sker i parlamentet, kommissionen och rådet som något som gör någon skillnad eller något som är relevant för deras vardagsbekymmer i fråga om livskvalitet och levnadsstandard.
Inom ramen för inte bara 2006 utan även debatten om budgetplanen för kommande år är det därför mycket viktigt att vi hela tiden tänker på hur viktigt det är att vi kopplar våra åtgärder, våra ord och de beslut som vi fattar till den centrala frågan om att se till att vi återuppbygger och stärker allmänhetens förtroende och stöd för den funktion, det arbete och den vision som EU bygger på.
En utmärkt startpunkt skulle vara att på ett moget sätt enas om en överenskommelse om 2006 års budget.
Vi står inför stora utmaningar, men vi kan överbrygga klyftan i denna fråga.
Som vi kommer att höra i debatten i eftermiddag är det stora skillnader i vissa av budgetrubrikerna och det finns vitt skilda åsikter om vad som är bästa vägen framåt.
Jag anser emellertid att vi under de kommande veckorna bör försöka överbrygga dessa klyftor.
Vi bör försöka få till stånd någon form av samförstånd.
För att detta ska ske krävs det ofrånkomligen kompromisser.
Om vi kan enas kommer detta att bli en mycket viktig byggsten i de utmaningar som vi står inför när det gäller de nödvändiga reformerna av hur vi budgeterar och fattar beslut om framtiden.
Många av er var säkert närvarande när den brittiske premiärministern talade till parlamentet alldeles i inledningen av ordförandeskapet.
Jag tror att det fanns en bred enighet hos alla närvarande – oavsett politisk hemvist och oavsett åsikt – när han redogjorde för reformdagordningen, och att de instämde i hans beslutsamhet att vi ska uppnå detta tillsammans, att hans analys av EU är riktig och att detta är rätt tillfälle att ta tjuren vid hornen och ta itu med vissa av de grundläggande frågorna om EU: s framtida karaktär och unionens förhållande till sina medborgare.
Budgeten för 2006 kan – mot bakgrund av denna större debatt – kännas som en relativt liten fråga.
Men om vi kan visa att vi kan nå en kompromiss på dessa områden och på så sätt fortsätta vår positiva utveckling kommer detta att hälsas med stor glädje.
Budgeten kommer att bli mycket väl mottagen bland dem som noga kontrollerar hur vi arbetar.
Herr talman, ärade ledamöter, mina damer och herrar!
Det är med glädje jag avslutar mitt anförande och anförtror Europaparlamentet budgetförslaget denna eftermiddag.
