# ID: svediakorp-gov458341
# author: Nikolaos Sifunakis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Televisionen har varit ett katalytiskt medium i många år nu, och har informerat, utbildat och roat de europeiska medborgarna.
Europeiska unionen är medveten om bristen på europeiska kvalitetsproduktioner och har satt upp som sitt främsta mål i direktivet ” Television utan gränser ” att ändra på detta bekymmersamma faktum, genom att införa sändningskvoter som ska främja europeiska och oberoende produktioner.
Det är väldigt positivt att Europeiska kommissionen i sin senaste rapport för 2001-2002 noterar att andelen europeiska produktioner har ökat och att oberoende europeiska produktioner svarar för strax över 10 procent av sändningarna.
Denna positiva bild har dock ett antal negativa aspekter.
Till exempel visar en noggrann granskning av kvoterna att de i huvudsak fylls upp med inhemska produktioner.
Även om detta visserligen inte strider emot direktivet bidrar det inte till att skapa ett europeiskt audiovisuellt område.
Så länge som de europeiska tittarna inte har tillräcklig tillgång till andra europeiska länders audiovisuella produktioner kan detta inte komma till stånd.
Det är ett faktum att europeiska samproduktioner måste främjas.
I betänkandet tar Henri Weber, som har arbetat metodiskt och gratulerats till ett väl förrättat värv av hela utskottet för kultur och utbildning, också upp andra viktiga frågor, såsom tryggandet av pluralism och mediekoncentrationen – den främsta frågan för många länder.
Således måste kommissionen ta förslagen i betänkandet på allvar.
Det är vår skyldighet att stå emot påtryckningarna i syfte att reducera regelverket i direktivet, vars minimiregler inte har kunnat motverka den försämrade programkvaliteten.
Det här århundradets bildkultur är en utmaning för oss att försvara europeisk kultur och kanalisera den till andra kontinenter i vår värld som en konkurrenskraftig produkt, mot bakgrund av att våra medborgare hittills tyvärr har konsumerat allt möjligt som produceras på andra sidan Atlanten.
Denna huvudfråga är en kulturell och primärt politisk fråga.
Vi har sett i vilken kontrast de glamorösa produktionerna i Förenta staterna står till verklighetens New Orleans.
