# ID: svediakorp-gov458269
# author: Inés Ayala Sender (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 485
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag vill för det första ge uttryck för vårt djupaste deltagande och vår medkänsla med offrens familjer och vänner, och jag vill särskilt nämna den unga Eva María Gonzalo Torrellas, som dog i olyckan i Peru den 23 augusti, en ung kvinna från Tarazona, i min hemregion, som arbetade i London och som valde att resa till Peru på semester.
Jag vill också ge uttryck för min bestörtning inför de olyckor som har skett i år och som har omintetgjort de utmärkta resultaten från 2003 och 2004 i ett enda slag.
Även om luftfartssektorn fortfarande är en av de säkraste sektorerna har detta åter aktualiserat det brådskande behovet av att lösa viktiga frågor om hur de rättsliga ramarna och kontrollerna ska genomföras och hur globaliseringen ska kunna begränsas, så att vi inte hamnar i en situation med ökad osäkerhet och rädsla, halvsanningar, handel och flaggkrig samtidigt som det råder en allvarlig brist på insyn.
Därför är det angeläget att vi kan värna om en utveckling som många av våra medborgare har kunnat njuta av: en bred spridning och demokratisering av möjligheterna till långresor för besöka nära och kära, för att kunna arbeta, för att lära känna annorlunda platser och kulturer, för att berika våra liv.
Därför är det viktigt att vi arbetar snabbt och väl och i detta sammanhang är jag glad och förhoppningsfull inför de förbättringar som föreslås av förordningen om information till passagerare.
Dessutom vill vi också upprepa att vi är positivt inställda till att inrätta gemensamma kriterier för att utarbeta en europeisk svart lista med största möjliga insyn och offentlighet och som dessutom är enhetlig och kompletterar de föreslagna förbättringarna inom ICAO.
Resultatet var mycket gott i fallet med, inom ett annat handlingsområde, och även när det gäller förbättringarna inom ICAO.
Därför föreslår vi detta och vi hoppas att kommissionen även kommer att genomföra det på luftfartssäkerhetsområdet.
Det finns emellertid vissa viktiga frågetecken.
När vi har fastställt reglerna måste vi tillämpa dem, och detta ger upphov till viktiga frågor på det sociala området: Vad kommer att ske med utbildningen av flygplansbesättningar, som har visat sig vara av grundläggande vikt för att förebygga offer i olyckor som den i Toronto?
Vad kommer att hända med det förtroende och de garantier som måste ges piloterna, de största säkerhetsexperterna, som ofta bestraffas av sina företag?
Vad kommer att hända med de tekniska undersökningar och inspektioner som ofta inte genomförs i våra medlemsstater och ännu mer sällan i tredjeländer, även när det gäller stora nationella flygbolag?
Det är följaktligen viktigt att klargöra allt detta, så att vårt arbete kan tjäna som en hyllning till offren, och för att den här typen av olyckor inte ska inträffa igen.
