# ID: svediakorp-gov458268
# author: Marie-Noëlle Lienemann (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
När beslutet om att upphäva restriktionerna för lufttransporten fattades förutsade många av oss det som tyvärr sker i dag: minskad säkerhet och uppkomsten av högriskbolag, ett slags motsvarigheter till systemet med bekvämlighetsflagg inom sjötransportsektorn.
I alla händelser är det nödvändigt att snabbt fastställa bestämmelser, och det är tyvärr inte första gången parlamentet insisterar på detta.
Trots detta har medlemsstaterna ofta slagit dövörat till.
Jag har fyra krav.
För det första bestämmelser för att förbjuda flygplan och flygbolag i högrisksektorn, och även införande av förhandstillstånd för att lyfta från och landa på EU: s territorium.
För det andra förstärkta kontroller av antal och kvalitet.
För det tredje en skyldighet att ge användarna information och full insyn.
För det fjärde slutligen, och detta krav hoppas jag att kommissionen kan ta med, bättre skydd för anställda som motsätter sig riskfylld verksamhet som utövas av det flygbolag där de är anställda samt garanterad rätt att få behålla arbetet.
Det har krävts ett stort antal tragedier för att medlemsstaterna ska publicera svarta listor.
Jag tror att alla här är överens om att de svarta listorna måste upprättas på EU-nivå, och att de andra medlemsstaterna automatiskt måste kunna införa samma förbud varje gång en medlemsstat beslutar att förbjuda ett lufttrafikföretag.
Jag anser dock att vi måste gå ännu längre, genom att begära en verklig tillståndsprincip, som ger Europeiska unionen och framför allt Europeiska byrån för luftfartssäkerhet möjlighet att fastställa huruvida det flygbolag och det flygplan som används uppfyller våra säkerhetsbestämmelser.
Jag betonar denna punkt eftersom det finns många sätt för att kringgå bestämmelserna, genom namnbyten eller ändrade stadgar, även när svarta listor utarbetas.
När det gäller de återstående frågorna vill jag betona behovet av att se till att medlemsstaterna agerar, eftersom det ofta har varit parlamentet och kommissionen som tillsammans har försökt förbättra situationen.
Jag hoppas att de oacceptabla och fruktansvärda tragedier som vi har bevittnat kan tjäna som en lärdom för dem som har makten i våra respektive medlemsstater.
