# ID: svediakorp-gov458240
# author: Jacques Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Jag kommer att läsa upp förslaget till förklaring om dialog mellan kommissionen och trossamfunden.
I förklaring 11 till Amsterdamfördraget anges att ” Europeiska unionen respekterar och ingriper inte i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna ”.
Där förklaras också vikten av respekt för filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning.
I en fortsatt tradition av informella utbyten – en gammal tradition – för kommissionen med denna utgångspunkt en dialog med alla kyrkor, religiösa samfund och filosofiska och konfessionslösa, sekulära och humanistiska organisationer som önskar delta.
Denna dialog, som huvudsakligen består av utbyte av information och synpunkter, är till allas belåtenhet.
Kommissionen anser att en sådan dialog hör till dess normala förbindelser med alla medlemmar av det civila samhället i medlemsstaterna.
Den konstaterar att utkastet till konstitutionsfördrag innehåller bestämmelser som mer uttryckligen beskriver förbindelserna mellan Europeiska unionen och kyrkorna och de andra religiösa eller filosofiska organisationerna.
Eftersom dessa bestämmelser inte har trätt i kraft har kommissionen dock för avsikt att följa en etablerad praxis, som kommer att utvecklas parallellt med insatserna för att utveckla kommissionens samtliga förbindelser med det civila samhället.
Kommissionen betonar att denna dialog, som rör religioner, kyrkor, trossamfund och det civila samhället, förs på så sätt att alla talare behandlas lika.
Inom kommissionen innebär detta att det anordnas möten med utsedda talare, som hålls regelbundet och är öppna för alla.
När det närmare bestämt gäller de farhågor som vissa ledamöter nyligen har gett uttryck för i frågor, där man undrar varför inte den eller den humanistiska organisationen inbjudits till det ena eller det andra mötet med kommissionens ordförande – möten som anordnades före de regelbundna mötena – vill kommissionen klargöra att inbjudningarna till sådana möten beror på vilket specifikt ämne som ska behandlas.
Principen om likabehandling betyder inte att alla talare systematiskt ska delta i alla möten.
I själva verket är kommissionen och dess ordförande fria att föra vissa diskussioner med särskilda talare i den utsträckning som det är nödvändigt.
Därför, fru talman, höll kommissionens ordförande särskilda möten med religiösa organisationer under våren, och han har naturligtvis för avsikt att anordna ett särskilt möte med humanistiska organisationer under hösten.
