# ID: svediakorp-gov458175
# author: Koenraad Dillen (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 210
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Den 3 oktober får Europeiska unionen möjlighet att rätta till ett stort misstag som gjordes förra året genom att besluta om att, trots allt, inte påbörja anslutningsförhandlingar med Turkiet.
Stämningen i flera av medlemsstaterna i dag är inte densamma som förra året.
I synnerhet tänker jag på den franska regeringen, nu när slutdatumet den 3 oktober kommer allt närmare.
Den arrogans med vilken Ankara högfärdigt vägrade göra den allra minsta ansträngning i fråga om mänskliga rättigheter – jag skulle t.ex. kunna nämna erkännandet av det armeniska folkmordet och det senaste skandalösa åtalet mot Orhan Pamuk, den turkiske författaren, gällande lingvistiska rättigheter för den kurdiska minoriteten – visar hur Turkiet och dess kultur förblir oförenliga med våra värderingar i Europeiska unionen.
Sedan var det den löjliga situationen med det så kallade Ankaraprotokollet och den turkiska regeringens orubbliga vägran att erkänna en av EU: s medlemsstater, nämligen Cypern.
Dominique de Villepin och Angela Merkel, liksom många andra, har rätt när det säger att Turkiet i så fall inte hör hemma i Europeiska unionen och jag hoppas därför att det är det budskapet som denna kammare kommer att förmedla.
