# ID: svediakorp-gov458120
# author: Witold Tomczak (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 334
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Dagens debatt om stöd till jordbruket i de yttersta randområdena är ett förstklassigt exempel på de två olika typer av gemensam jordbrukspolitik som genomförs.
En tillämpas för de gamla EU-medlemsstaterna och en annan för de nya medlemsstaterna.
Det kan inte råda något tvivel om att jordbrukare som lever i EU: s yttersta randområden lider av ekonomiska svårigheter.
Samtidigt står dock de 3,6 miljoner jordbrukare som lever i de nya medlemsstaterna inför ännu större problem.
Jordbrukare i de yttersta randområdena har redan dragit full nytta av den gemensamma jordbrukspolitiken i många år, medan EU nådigt ” tillät ” jordbrukare i de nya medlemsstaterna att uppbära chockerande låga direktstöd och på så sätt förvägrade dem möjligheten att nå samma nivå som jordbrukarna i de gamla medlemsstaterna.
De beslut som fattades i detta sammanhang utgick inte från några ekonomiska eller sociala motiv, och helt säkert inte från några etiska motiv.
De utgör dock allvarliga hot mot EU: s livsmedelstrygghet och mot stabiliteten på EU: s livsmedelsmarknad, och utgör även en grogrund för farliga sociala spänningar.
Jordbrukare från de nya medlemsstaterna diskrimineras fortfarande.
EU-myndigheterna har inte varit mottagliga för de argument och expertåsikter som framförts, och detsamma gäller de beräknade stödnivåerna.
Det räcker med att vara jordbrukare i en ny medlemsstat för att förvägras varje möjlighet att få stöd, oavsett hur motiverat sådant stöd skulle vara.
Den förevändning som används är bristande efterlevnad av de oräkneliga villkor som Bryssel har infört.
Vi måste sätta stopp för denna diskriminering, och vi måste påbörja denna uppgift i dag genom att vägra gå med på den mindre viktiga frågan om stöd till EU: s yttersta randområden.
Genom att göra det kan vi sända en varning till fienderna till ett gemensamt Europa med solidaritet som utgångspunkt, och låta dem få veta att bara de som tidigare själva har agerat solidariskt kan räkna med att behandlas solidariskt senare.
